Forskare ifrågasätter betygens värde

"Det ska löna sig att vara flitig i skolan" sa Jan Björklund när han i onsdags presenterade förslaget om ett utökat betygssystem. Det finns dock flera svenska forskare inom området som ifrågasätter betygens värde.
— Låg- och mellanstadiet har varit betygsfritt i årtionden och barn lär sig bevisligen saker under de sju första skolåren i alla fall. När vi gör internationella jämförelser är det svårt att hävda vare sig att svenska elever kan osedvanligt lite eller osedvanligt mycket i jämförelse med jämnåriga europeiska kamrater, säger Jörgen Tholin, som är betygsforskare och vicerektor vid högskolan i Borås.

Han menar att betygets vara eller icke-vara främst handlar om ideologiska uppfattningar. Det instämmer även flera andra forskare i:
— Det finns ingen forskning som tyder på att elever skulle lära sig mer på grund av att de får betyg, säger Helena Korp som är betygsforskare vid Högskolan Väst i Vänersborg.
Enligt henne gör betygen att många lär sig för att uppnå ett visst resultat i stället för att de känner att något är intressant eller kul. Det är också ett för trubbigt instrument, menar hon. Men hon framhåller samtidigt betygens effekt som "morot" för att vissa ska studera.
Hon framhåller också att betygen faktiskt fyller en viktig funktion vid urvalet till gymnasiet och högskolan.

— Det är bevisat att betyg är ett mer tillförlitligt mått på om man kommer att klara sina fortsatta studier än högskoleprovet. Betyg slår också mindre snett vad gäller klass, kön och etnicitet än högskoleprovet, säger hon.
Att många politiker är för betyg, precis som många föräldrar, menar Helena Korp är intressant.
— Betyg är en populistisk fråga och politik handlar om att vinna väljare. Många blir känslomässigt engagerade när de hör hur kaotiskt det är i skolan och tror att disciplin och betyg är det skolan behöver, säger hon.
I barn- och ungdomsnämnden i Uppsala kommun sitter politiker med vitt skilda åsikter om betyg. För Anna Widén, som är vice ordförande och företräder folkpartiet, är det självklart att man ska få betyg i skolan.

— Jag är en god vän av betyg. De ökar motivationen för studier och är en egenkontroll för elever att se att det går som man tror, säger hon.
Hon hänvisar till Jan Björklunds liknelse med en höjdhoppsribba. Man vet hur högt man måste hoppa och det märks tydligt om man klarade det eller inte. Samtidigt betonar hon att betyg ska ses som ett komplement till utvecklingssamtalet.
— Vi tror att kommunikationen mellan lärare, elever och föräldrar fungerar bra och att eleverna får det stöd som de behöver med hjälp av utvecklingssamtalen, säger hon.

I samma nämnd sitter Jeanette Escanilla (v). Hon vill se att betygen avskaffas.
— Det styr mot ytliga kunskaper som inte sätts i ett sammanhang. Betyg bidrar till en konkurrens mellan eleverna, i stället för att utveckla kreativitet, samarbetsvilja och social kompetens, säger hon.

Forskare ifrågasätter betygens värde

Snart kan betyg bli verklighet i lägre årskurser. Flera svenska forskare ifrågasätter dock huruvida betyg främjar elevernas kunskaper. Samtidigt kan betyg behövas som morot.