Forskare befäster bilden av romer

Fördomar och stereotypa bilder av romer har i hög grad stärkts av forskningen. Det menar flera forskare vid Uppsala universitet som UNT talat med. Nu krävs ett perspektivskifte, menar forskarna.

Uppsala2009-08-20 08:01
Eländesforskning. Så kan den övervägande delen av forskningen om romer och deras situation beskrivas. Det menar Satu Gröndahl, forskare vid Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet.
- Generellt sett har forskningen framställt romer som ett problem som samhället har att lösa. Det vore önskvärt med en rejäl förändring där man tittar på kulturell rikedom och strukturer som kan utvecklas och leda till förbättring, säger Satu Gröndahl.
Ett sätt att göra detta är att inte bara forska om romer, utan ta med dem som en del i forskningen.
- Det ger nya frågor och problemställningar, säger Satu Gröndahl.

En som gjort det är Laura Palosuo, också vid Centrum för multi­-etnisk forskning, som nyligen färdigställt en genomgång av forskningsläget om romer. För att peka ut frågor som forskningen be­höver prioritera skapade hon en referensgrupp med romer att diskutera med.
- Romer är den etniska grupp som blivit mest diskriminerad i Sverige i historien och är det än i dag. Med mer forskning om de romska kulturerna och olika aspekter av deras situation skulle förståelsen i övriga samhället öka. I dag är kunskapen så ­liten och förståelsen så låg att det oftast bara blir en krock, säger Laura Palosuo.

I studien, som gjorts på uppdrag av regeringens särskilda delegation för den romska frågan, visar hon att kunskapsluckorna i forskningen är stora.
- Det finns en del forskning gjord, men mycket av den är väldigt vinklad och utgår från att romerna ska förmås att bli som svenskarna. Under 1980- och 90-talet slog dock pendeln åt andra hållet, då lyftes bara de särskiljande dragen fram, säger Laura Palosuo.
Referensgruppen pekar just på betydelsen av att villkoren för forskning om romer inte bara bestäms av majoritetssamhället, utan att romerna själva måste få formulera frågor.
- Ett sådant skifte har skett när det gäller samer. Men ett problem är att det finns väldigt få akademiskt utbildade romer som själva kan leda forskningen, säger Laura Palosuo.

Ytterligare en forskare som pekar på behovet av mer forskning är Paulina de los Reyes, docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.
- I dag drar vi gruppen romer över en kam, men vi behöver nyanser, gruppen är inte alls så homogen som vi utanför ofta tror. Om detta vet vi väldigt lite, även ute på myndigheter som har kontakt med romer, säger hon.
Nyligen publicerade hon en rapport om romska ungdomars situation i dag, på uppdrag av Ungdomsstyrelsen. Ungdomarna i rapporten är stolta över sitt ursprung, men möter ofta fördomar och har svag tilltro till svenska myndigheter.
- Min rapport är liten, vi behöver större studier med flera aspekter, säger Paulina de los Reyes.

Både hon och Laura Palosuo vill starta ny forskning om romer. Problemet är att få anslag.
- Jag är inte säker på att det kommer riktade anslag eller att det här krediteras av forskningsråden, men jag hoppas, säger Paulina de los Reyes.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!