65-åringen hade under nio år en tjänst vid Institutionen för medicinsk cellbiologi på Uppsala universitet och arbetade på ett läkemedelsföretag i Stockholm fram till år 2016. Företaget bedriver forskning på mannens egna upptäckter som även var kopplade till hans tjänst på Uppsala universitet.
Forskaren ska ha laddat ner information från företagets interna databas, raderat data från lånade hårddiskar innan återlämning, samt raderat loggar som visar att han gjort nerladdningarna. Informationen som omfattas i åtalet är patientdata och visar hur effektiv en ny medicin och behandling är. Företaget befarar att materialet kan användas av konkurrenter i syfte av att jämföra resultat och värderar analysmaterialet till över 200 miljoner kronor. Med hjälp av en extern värdering yrkar åklagarsidan på 39 miljoner i skadestånd.
Mannen nekar till brott och hävdar att han hade rätt till informationen för att skydda patientsäkerheten och medgav redan i polisförhören att han laddat ner dem. I en sidoartikel svarar han Uppsalatidningen att det var hans skyldighet att säkerställa patientsäkerheten tills han blivit ersatt och att han inte sparade informationen för framtida forskning. Företaget indikerar att han skulle ha försökt sälja informationen vidare men detta nekar han till och ifrågasätter bevisbördan.
Nils Welsh, prefekt på Institutionen för medicinsk biologi skriver i ett mail till Uppsalatidningen att "när det gäller striden om rättigheterna till olika resultat kan jag inte uttala mig, detta eftersom jag inte känner till vilka resultat det handlar om och eftersom jag inte får påverka en rättsprocess".
Förundersökningsledare och kammaråklagare Henrik Rasmusson uppger i sin bedömning att forskaren inte haft rätt till uppgifterna.
– Hade vi bedömt att det fanns ett övergripande patientansvar där han hade en skyldighet eller nödrätt att ta del av uppgifterna så hade vi inte åtalat, säger han till Uppsalatidningen.