Försäljning av energibolaget motsvarade ej förväntningar
Två år efter köpet av Uppsala kommuns energibolag redovisade den nya ägaren Vattenfall en vinst på 200 miljoner kronor. Kommunen gjorde sig av med en vinstgenerator anser civilekonomen Christina Spens som skrivit en forskningsrapport om affären.
Den 30 maj avslöjade kommunalråd från (s) och (m) att de i största hemlighet beslutat sälja Uppsala Energi AB (UEAB) till statliga Vattenfall för 3,4 miljarder kronor. Därmed skulle kommunen kunna betala av sina skulder.
Affären var gigantisk. Köpesumman motsvarar vad det kostar att driva kommunens barnomsorg i över åtta år.
"Idealisk köpare"
Uppsalas hushåll hade i åratal värmts upp med fjärrvärme från UEAB. Den nya leverantören Vattenfall utmålades som en idealisk köpare. Det är alla inte lika övertygade om i dag.
—I det långa loppet har kommunen gjort en dålig affär, hävdar Christina Spens, företagsekonom vid Handelshögskolan i Göteborg som skrivit en ännu opublicerad forskningsrapport om affären.
Sedan Vattenfall tog över UEAB har taxorna för fjärrvärme höjts med 44 procent. För en vanlig trerummare innebär det en extrakostnad på cirka 2 800 kronor under ett år.
—Kommuninvånarna är de som drabbats hårdast av försäljningen. De har fått betala ett högre pris för samma produkt och samma kvalitet, anser Christina Spens.
Förlorade en tillgång
Hennes huvudbudskap är att kommunen förlorade en tillgång som kunde gett god avkastning under lång tid.
Tre år efter Vattenfalls köp hade vinstmarginalen höjts från noll till 35 procent och man hade byggt upp ett eget kapital på drygt 1,3 miljarder kronor.
De främsta orsakerna var att Vattenfall höjt fjärrvärmetaxorna och gjort sig av med 20-25 procent av personalen.
—Kommunen hade också kunnat rationalisera och höja taxorna. Det hade säkert inte varit populärt bland kommuninvånarna men vinsterna hade stannat i kommunen. Det hade varit mer lönsamt för kommunen att behålla energibolaget än att sälja det, menar Christina Spens.
Inte förväntat lyft
Kommunen hade kalkylerat med att affären skulle betyda ett plus i kassan på 100 miljoner kronor per år de första tre åren. Men överskottet blev bara 40 miljoner om året.
Det kan jämföras med Vattenfalls vinst på 200 miljoner kronor två år efter köpet.
—Försäljningen har inte inneburit det stora ekonomiska lyft som kommunen räknade med, påpekar Christina Spens.
UEAB hade ingått i kommunens bolagskoncern där den pumpat in vinster. I och med att UEAB försvann som bidragsgivare tvingades kommunen ta upp externa lån för att klara koncernens finanser. Detta betecknar Christina Spens som anmärkningsvärt.
—En fråga som hamnar i fokus är varför kommunen då säljer ut en stor vinstgenerator.
UNT: Men var det inte nödvändigt för kommunen att sälja energibolaget för att bli av med lånen?
—Jo, i det korta perspektivet, men kommunen har fortsatt att ta nya lån.
Hon anser att försäljningen av UEAB fungerat som avskräckande exempel för andra kommuner som övervägt att sälja ut sina energibolag samt bidragit till att göra opinionen mer negativ mot sådana affärer.
Fakta
Christina Spens har listat argumenten
För fortsatt kommunalt ägande:
låga avgifter
miljötänkande
vinsterna stannar i kommunen
För en försäljning av energibolaget:
kommunen kunde betala av skulder
kommunen kan ha svårt att satsa nya pengar på investeringar i anläggningen
beslut kan fattas snabbare
sämre möjligheter att styra miljöarbetet
Så jobbar vi med nyheter