Förre vice riksbankchefen ser ljust på framtiden
Ekonomin expanderar. Sverige surfar just nu på en ovanlig kombination av extremt låg ränta, stark tillväxt, hög konsumtion och - sorgebarnet - hög arbetslöshet. Trots att sysselsättningen inte tagit fart ser det ändå ljust ut för Sverige de kommande åren. Men räntehöjningar kommer.
I sju år har Villy Bergström varit en av Riksbankens huvudpersoner
Foto: Sven-Olof Ahlgren
Riksbankens styrränta på 1,5 procent har aldrig tidigare varit så låg. Människor i arbete producerar mer än någonsin och det är ett ordentligt drag i världsekonomin som gynnar Sverige.
— Men märkligt nog ligger arbetslösheten kvar på samma höga nivå och investeringstakten hos företagen är inte vad den borde vara, menar Villy Bergström.
Stimulerande jobb
I sju år har han varit en av Riksbankens huvudpersoner och styrt över penningpolitiken i syfte att skapa en prisstabilitet. Ett arbete han trivts väldigt bra med.
— Det finns inget annat jobb där du får så stor nytta av din ekonomiutbildning. Sen har alla som jobbar på Riksbanken mycket hög kompetens. Det har varit intressant och stimulerande.
UNT: Om du skulle förklara för ett barn vad ditt jobb går ut på, vad säger du då?
— Oj! Det var inte lätt, säger Villy Bergström och funderar ett tag. Sen säger han:
— Jag håller på och tittar på hur mamma handlar och pappa arbetar och försöker sedan påverka det genom att göra det dyrt att låna eller lönsamt att spara.
Det mesta har Villy Bergström en analytisk och makroekonomisk förklaring till. Men det finns en sak som han inte förstår.
— Jag begriper mig inte på varför arbetsmarknaden inte tar fart även om sysselsättningen nu börjar vända lite uppåt. Det är något strukturellt fel. Exakt samma bild har vi från USA. Är det ny teknologi som gjort att vi kan öka produktiviteten utan att anställa fler? Om tio år får vi veta det, tror Villy Bergström.
Han anser inte, som vissa kritiker, att företagen har för höga vinstkrav och att det är orsakat av aktieägarnas krav på större utdelning som i sin tur hindrar företagen från att investera.
— Det har alltid funnits ett vinstkrav hos företagen och nu ökar konkurrensen i nya sektorer som detaljhandeln och media. Den ruskar om i samhället. Visserligen skapar det otrygghet hos de anställda men det leder till ökad effektivitet.
Och att många jobb försvinner utomlands är inte heller det något nytt.
— Det är snarare färre nu än tidigare. På 50-talet försvann tekoindustrin, på 70-talet varvsindustrin. Det finns alltid ett konkurrenstryck, det är det som gör att ekonomin växer.
Villy Bergström meddelade att han ville sluta redan för ett halvår sedan. Han tycks ha förberett sig för livet som pensionär. Närmast handlar det om att färdigställa de sista två kapitlen av boken om LO:s historia. Och så driver han skogsbruk i Dalarna.
"Svenska modellen är under press"
Det är lätt att se honom som skogskarl. Trots den blänkande kostymen och välstrukna skjortan lyser ändå hans jordnära framtoning igenom, starkt hjälpt av det klingande dalmålet. Skogen och timmerkörning är ett fritidsintresse som han nu kan ägna mer tid åt.
— Vi har ett ställe i Söderbärke med lite mark och två hästar att sköta, en nordsvensk och en islandshäst. För några år sedan började jag rida, något jag inte gjort på 40 år. Det var inte så lätt i början, ridningen är oerhört konditionskrävande, jag gör det i stället för att gå på gym.
Villy Bergström, som växte upp i Grängesberg innan han kom som student till Uppsala, har upplevt folkhemmets utveckling och välfärdspolitiken med den svenska modellen från dess födelse. Hur skulle han vilja recensera denna samhällsutbyggnad?
— Svenska modellen är under press. Vi har gått in i EU där vi tvingas anpassa oss till deras regler. Vi kan inte hålla samma utjämningspolitik, den nordiska särställningen har upphört.
En av de största omvälvningarna i svensk ekonomi upplever vi just nu. Att ha gått från en inflationsekonomi till en stabilitet där riksbanken inte ens når upp till inflationsmålet 2 procent, samtidigt som reallöneökningarna pga detta är höga.
— Hade någon sagt det för 20 år sedan hade jag trott att det var en knäppskalle som sa det.
Men styrräntan kommer att höjas. Konjunkturuppgången, en svagare krona och stigande bostadspriser kräver en räntehöjning redan nu, menar Villy Bergström.
I stort är utsikterna för Sverige ändå just nu väldigt ljusa. Världens BNP växter med nästan 4 procent nästa år, i Sverige med 3,2 procent tack vare hög produktivitetstillväxt och att hushållens disponibla inkomst ökar starkt. Den privata konsumtionen, som till slut avgör om det ska gå bra för Sverige, växer med 2,9 procent de kommande två åren. Regeringen har i valårstider gjort en hel del för att "få ut rätt stimulansåtgärder i pipeline" , menar Villy Bergström.
Men skulle han själv låna pengar till hus i dag?
— Jag har precis sålt villan och köpt en lägenhet för att kunna leva ett bekvämare liv så du frågar fel person. Att låna är billigt, samtidigt är bostadspriserna extremt höga. Så man bör nog tänka sig för.
Så jobbar vi med nyheter