Det framgår av en stor internationell studie, som publiceras i facktidskriften European Respiratory Journal.
– Våra resultat understryker att den globala sjukdomsbördan av kol är enorm och fullt i nivå med flera andra stora folksjukdomar, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik, som är en av forskarna bakom studien.
Studien omfattar nära 12 000 slumpmässigt utvalda kvinnor och män i åldrarna 40 år och uppåt i 17 länder i Syd- och Nordamerika, Afrika, Asien, Australien och Europa, varav cirka 600 från Uppsala.
Alla deltagarna har genomgått en strukturerad intervju med frågor om symtom från luftvägarna, olika sjukdomar och hur de skattar sig egen fysiska och psykiska hälsa. De har också gjort ett speciellt blåstest, så kallad spirometri, som mäter lungfunktionen.
Spirometritestet visade att nästan var femte deltagare hade kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Ungefär var 40:e person hade så långt framskriden kol att deras lungfunktion var mer än 50 procent lägre än normalt.
Det finns en stark koppling mellan rökning och kol, men i allmänhet krävs många års rökning för att lungorna ska bli så skadade ett ständigt, kroniskt hinder för andningen uppstår. Därför var det inte förvånande att kol, i synnerhet i svårare former, var vanligare bland äldre än bland yngre.
– Samtidigt ser vi att åldern har betydelse för hur sjukdomen påverkar hälsan vid kol. För yngre har kol större negativ inverkan på den psykiska hälsan än för äldre, som framför allt besväras av de fysiska effekterna av sjukdomen, säger Christer Janson.
Kol kan behandlas både med luftrörsvidgande och antiinflammatoriska läkemedel, men färre än var femte patient i studien använde något sådant läkemedel.
– Även om sådana läkemedel visats ha en positiv effekt i kliniska prövningar ser vi i vår studie inga skillnader i hur de patienterna med kol som använder dem upplever sin fysiska och psykiska hälsa jämfört med patienter som inte medicinerar, säger Christer Janson.
Kol var betydligt vanligare bland männen än bland kvinnorna i studien, men hade mer förödande effekter på fysiska och psykiska hälsan för kvinnorna, i synnerhet om de fortfarande rökte och var underviktiga. Allra mest negativa effekter på den fysiska och psykiska hälsan hade kol för personer som också hade andra kroniska sjukdomar, till exempel kranskärlssjukdom eller diabetes.
Ett av målen för studien har varit att i förlängningen leda till bättre omhändertagande och vård av patienter med kol. Har resultaten gett några sådana uppslag?
– Studien talar för att vården behöver jobba mer med åtgärder som minskar kolpatienternas andnöd och slemhosta, som fysisk träning och annan rehabilitering. Utöver detta är det också viktigt att vården blir bättre på att tidigt upptäcka kol och hjälpa personer att sluta röka, säger Christer Janson.