– Vi får återkommande in ärenden där samma typer av skador hos kvinnan har uppstått vid förlossningen. Det är skador som skulle kunna undvikas och åtgärdas. Vi ser även att uppföljningen av bristningar skulle kunna förbättras.
Så sa Malin Jansson, inspektör på Ivo (Inspektionen för vård och omsorg), i ett pressmeddelande år 2020. Två år senare tycker Malin Jansson att utvecklingen har gått framåt, men att dokumentationen kring förlossningsskador är bristfällig och att det är ett arbete under ständig utveckling.
Som UNT tidigare berättat öppnar Akademiska sjukhuset en bristningsmottagning i februari nästa år. Mottagningen ska hjälpa kvinnor som drabbas av förlossningsskador.
Frida Trönnberg födde sin dotter 2018. Hon fick en förlossningsbristning som inte syddes korrekt och som ledde till kraftig underlivssmärta.
– Jag tampades med ångest och smärta. Efter att ha fått felaktiga rekommendationer om att knipträna, när jag egentligen hade behövt lära mig att slappna av, fick jag ett kramptillstånd i bäckenbotten, säger hon.
Efter att ha blivit skickad till olika vårdinrättningar och månader av onödigt lidande kunde en läkare till slut konstatera att Frida behövde opereras och sys om. Bindväven mellan slida och tarm var helt av och flera muskler hade inte sytts fast alls. Med hjälp av yoga blev hon till slut helt smärtfri.
Frida är bland annat utbildad inom traumaanpassad yoga, yogaterapi vid kronisk smärta och bäckenbottenyoga.
Nu driver hon kontot "heltunderliv" på Instagram, som har runt 18 000 följare. I sina kanaler visar Frida avslappningsövningar för bäckenbotten. Det behövs, menar hon, eftersom samhället och vården ofta enbart fokuserar på vikten av att stärka bäckenbotten genom knipträning.
Åsa Rikner arbetar som sjukgymnast och menar att mycket har hänt de senaste åren. Arbetet med förlossningsskador och kunskapen om bristningar är bättre i dag än vad den var för fem-tio år sedan. Det finns fortfarande områden som behöver förbättras och enligt Åsa handlar det framför allt om samarbetet mellan olika vårdinrättningar.
– Det här är fortfarande ett nytt område där vi har kommit långt men har jättemycket kvar. Det finns många luckor och det måste vi våga stå för. Patienterna mår bättre av att veta att vi inte har några svar, än att vi provar oss fram med lösningar som saknar evidens.
Åsa har träffat patienter som skickats runt mellan vårdinrättningar och som är besvikna på vården. De som lider av underlivssmärta måste bli lyssnade på och få rätt hjälp, menar hon.
I dag driver Åsa Rikner en egen mottagning, Intimhälsan. Där hjälper hon kvinnor som fått problem efter förlossningen och har även har specialiserat sig på samlagssmärtor. Hon har tidigare arbetat med bland annat förlossningsskador på Akademiska sjukhuset och arbetar nu på C-Medical Gynekologi och Fertilitet.
– Kvinnor ska inte behöva hamna mellan stolarna utan det ska finnas en tydlig plan vart man kan vända sig. De behöver bli lyssnade på och få en förklaring till sina besvär. Med rätt kunskap kan kvinnorna själva hantera besvären på ett bättre sätt.