En 40 centimeter lång förgylld så kallad spiralten skulle kunna komma från gårdens egen produktion. I så fall riskerar den att sätta smedens rykte i gungning, efter 1 000 år. Liknande föremål brukar vara tillverkade i guld, Skekefyndet är av koppar. Förgyllningen kan ha varit ett försök att lura en godtrogen kund.
– Det kan vara en förklaring, ett fejkobjekt som sålts under falsk förespegling att ha tillverkats av guld. Men det skulle också kunna vara en beställningsvara till någon som helt enkelt inte hade råd att betala för äkta guld, säger Fredrik Larsson, projektledare vid Riksantikvarieämbetets utgrävning i Skeke, nära Rasbo kyrka.
UNT berättade tidigare i sommar om de vikingatida fynden vid Örby, där länsväg 288 får sin nya sträckning genom området. I Skeke lyfter arkeologerna på samma sätt fram spåren av invånarnas liv för upp till 3 000 år sedan, innan den nya vägen ska dras fram. Stengrunden till en imponerande vikingahall med dåtida sjöutsikt, och flera mindre husgrunder, vittnar om stor aktivitet på gården från omkring år 1 000 f Kr till 1 000 e Kr.
– En plats som stack upp ovanför havsytan och därför var strategiskt viktig att kontrollera, konstaterar Fredrik Larsson, när han står på tröskelstenen till den 20 meter långa hallbyggnaden.
Än i dag ligger fyndplatsen högre än de omgivande fälten och den brusande länsvägen.
– Hallen var sannolikt en slags representationsbyggnad och samlingspunkt för gårdens folk. Här fanns utrymme för matlagning och man kan tänka sig att det hölls fester och viktiga sammankomster häruppe.
På platån strax nedanför finns spår av fyra, fem mindre hus. Mycket talar för att de använts som bostäder, stall och verkstad. Lämningarna pekar på en ganska omfattande metalltillverkning i en av byggnaderna.
Upp till 14 personer har arbetat med utgrävningen sedan i våras. De har fått uppleva stekande sol, uttorkad jord och störtregn men också många dagar med perfekt grävväder – inte för varmt, med nyregnad mark som är lätt att avläsa. Mia Englund sitter på knä vid den frilagda husgrunden. Hon har arbetat som arkeolog i tio år och konstaterar att fältarbetet utsätter handleder, rygg och knän för hårda påfrestningar. Inte för att hon klagar. De som arbetar med utgrävningar brukar vara ett entusiastiskt släkte.
– Drivkraften är nog i grunden en upptäckarlusta. Det är spännande att få vara med när en sådan här plats växer fram, säger hon.
Fynden från en så lång oavbruten verksamhetstid som i Skeke innebär att arkeologerna arbetar sig nedåt skikt för skikt i marken. Gården övergavs vid sen vikingatid, på 1600-talet slog sig nya invånare ned på platsen, sannolikt i mindre torpbebyggelse, innan den åter föll i glömska.
– Det säger oss något om landskapets förändring. Samma sak händer i dag, när en väg dras om eller ett köpcentrum byggs. Hus som tidigare låg nära händelsernas centrum hamnar plötsligt vid sidan av och platsen får en annan roll, säger Fredrik Larsson.
I slutet av oktober avslutas utgrävningarna i Rasbotrakten. Därefter ska fynd och undersökningar från platserna analyseras. Resultaten presenteras sedan i skrifter från Riksantikvarieämbetet och sannolikt också i kommande avhandlingar eller forskningsrapporter.