Företag sållar bort kvinnor
Arbetsgivare väljer medvetet bort kvinnor när de ska anställa personal, i synnerhet inom mansdominerade yrken.Det visar en unik forskningsstudie, som bygger på uppgifter om drygt 8 000 jobbsökande kvinnor och män i den centrala databasen Sökandebanken.
— Vår studie är nog det hittills starkaste belägget för att arbetsgivare medvetet sållar bort kvinnor när de anställer personal, säger Jonas Lagerström, forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU.
I studien, som gjorts tillsammans med professor Per-Anders Edin, har forskarna utnyttjat en unik databas vid Arbetsmarknadsstyrelsen, Sökandebanken.
Till Sökandebanken har jobbsökande från hela Sverige ända sedan 1997 på arbetsförmedlingen eller via internet kunnat skicka in sina meriter och vilken typ av arbeten de skulle vilja ha.
Ansökningarna är tillgängliga för potentiella arbetsgivare, som själva via Internet kan ta kontakt med en arbetssökande. Varje sådan kontakt registreras i Sökandebanken.
— Tack vare dessa uppgifter har vi haft en unik möjlighet att studera om arbetsgivare bland personer med exakt samma meriter redan i det allra första steget av anställningsprocessen väljer bort personer av det ena eller andra könet, säger Jonas Lagerström.
I denna granskning har forskarna haft ytterligare hjälp av att de som söker jobb via Sökandebanken faktiskt kan utelämna uppgifter om till exempel kön eller ålder. Denna möjlighet att vara anonym tillkom
från början för att arbetsgivare inte ska kunna använda databasen för att spåra om deras egna anställda söker jobb någon annanstans.
— För oss har detta gjort det möjligt att studera om arbetsgivare värderar enskilda personer annorlunda när de bara känner till deras meriter, men inte deras kön, säger Jonas Lagerström.
Den nya studien bygger på uppgifter om drygt 8 000 kvinnor och män som sökt jobb via Sökandebanken. Av dem valde 922 eller ungefär var nionde person att utelämna uppgifter om sitt namn, kön eller bådadera.
— Däremot fick vi, med personernas egna medgivanden, tillgång till alla uppgifter även för dem som sökte jobb anonymt, säger Jonas Lagerström.
Överlag visar granskningen att männen betydligt oftare än kvinnorna blivit kontaktade av arbetsgivare. Bara en mindre del av denna skillnad kunde forskarna förklara med att de jobbsökande männen i genomsnitt hade större kvalifikationer än de jobbsökande kvinnorna.
— Även när kvinnor och män hade exakt samma kvalifikationer i form av till exempel utbildning och arbetslivserfarenhet hade männen ungefär en femtedel större chans än kvinnorna att bli kontaktade av en arbetsgivare, säger Jonas Lagerström.
Denna skillnad mellan kvinnor och män vad gällde chansen att få kontakt med en potentiell arbetsgivare gällde dock inte för dem som valde att inte avslöja namn eller kön när de sökte jobb.
— I de fall arbetsgivaren enbart kände till personernas meriter hade kvinnor precis lika stor chans som män att bli kontaktade av en arbetsgivare. Det innebär att kvinnor faktiskt tjänar på att dölja sin identitet när de söker jobb via Sökandebanken, säger Jonas Lagerström.
Att bevisa att det förekommer könsdiskriminering på arbetsmarknaden är svårt. När en man och en kvinna med samma jobb har olika lön brukar arbetsgivare motivera löneskillnaden med att de som individer och inte på grund av sitt kön skiljer sig i fråga om till exempel social kompetens och arbetsvillighet.
— De skillnader vi funnit mellan kvinnor och män när det gäller chansen att potentiella arbetsgivare ska kontakta dem kan dock inte bortförklaras av sådana individuella faktorer. Den enda rimliga förklaringen är att de är ett uttryck för könsdiskriminering. Kvinnor har valts bort just därför att de är kvinnor, säger Jonas Lagerström.
Att kvinnor väljs bort just på grund av att de är kvinnor gäller dock inte för alla arbetsgivare och alla yrken.
— Inom kvinnodominerande serviceyrken till exempel verkar könet sakna betydelse i anställningsprocessen. Inom mansdominerade tjänstemanna- och hantverkaryrken däremot har kvinnor rejält mindre chans än män att bli kontaktade av en arbetsgivare, säger Jonas Lagerström.
Den nya studien visar att kvinnor väljs bort när den allra första kontakten mellan arbetssökande och potentiella arbetsgivare upprättas.
— Däremot har vi inte haft tillgång till uppgifter om i vilken mån den första kontakten med en potentiell arbetsgivare senare leder till anställning. Vi kan alltså inte besvara frågan om den diskriminering vi registrerat förstärks eller försvagas under senare led av anställningskedjan, säger Jonas Lagerström.
:Men han tycker att den uppmätta skillnaden mellan kvinnor och män när det gäller chansen att bli kontaktade av en arbetsgivare är fullt tillräcklig för att pröva ett system med anonyma jobbansökningar.
— En grundförutsättning för att kunna få en anställning är ju att det upprättas en första kontakt mellan arbetssökande och arbetsgivare. Sedan återstår att se om det kan behövas åtgärder för att motverka könsdiskriminering även i senare led av anställningskedjan, säger Jonas Lagerström.
I förlängningen tror han att även de arbetsgivare som i dag diskriminerar kvinnor kommer att ha nytta av ett sådant system.
— Att arbetsgivare i dag systematiskt väljer bort kvinnor i anställningsprocessen är ett oerhört slöseri med resurser, säger han.
I studien har forskarna också undersökt i vilken mån invandrare diskrimineras när de söker jobb. I granskningen har de haft tillgång till uppgifter som de arbetssökande själva lämnat om de har utländskt klingande namn eller inte.
— Här har vi inte kunnat uppmäta några tydliga skillnader mellan dem som uppgivit att de har svenska eller utländska namn när det gäller chansen att kontaktas av arbetsgivare. Det mått vi använt har dock varit litet väl grovt för att vi ska kunna dra några säkra slutsatser om diskriminering av invandrargrupper på arbetsmarknaden, säger Jonas Lagerström.
Så jobbar vi med nyheter