Föreslår ny järnväg med privat kapital

Låt privata pengar vara med och bygga ett nytt dubbelspår mellan Uppsala och Stockholm. Den idén presenterade landshövding Peter Egardt för infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) på onsdagen. UNT var med.

På rätt spår? Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd pratade järnväg med landshövding Peter Egardt på onsdagen. De diskuterade bland annat om privat finansiering kan ge snabbare bygge av nya spår mellan Uppsala och Stockholm.

På rätt spår? Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd pratade järnväg med landshövding Peter Egardt på onsdagen. De diskuterade bland annat om privat finansiering kan ge snabbare bygge av nya spår mellan Uppsala och Stockholm.

Foto: Nina Leijonhufvud

Uppsala2013-03-06 18:12

Videon är inte längre tillgänglig

Peter Egardt var statssekreterare hos statsminister Carl Bildt när Arlandabanan planerades. Nu dammar Egardt av idén om ett liknande system med offentlig-privat samverkan för att bygga ytterligare två järnvägsspår mellan Uppsala och Stockholm.
– Det finns anledning att ta upp en sådan diskussion. Det är inte på så många ställen det finns underlag för den typen av lösning, säger han till UNT.

Peter Egardt anser att investeringar i infrastruktur och bostadsbyggande är nödvändiga för att regionen Uppsala/Stockholm ska kunna fortsätta att växa. Att fördubbla nuvarande spårkapacitet skulle gynna den utvecklingen. Syftet med landshövdingens förslag är att få till en sådan jätteinvestering så snabbt som möjligt.
– Det är det som är den stora poängen. Staten har inte hur stora resurser som helst, resonerar han.

Men är det realistiskt?

– Jag tycker nog att klimatet är sådant, och behovet är så stort, att jag tycker att man kan börja ta den diskussionen med positiva förtecken.
Finns det inte risker, som att operatören går i konkurs?
– Den största nackdelen är om staten tar på sig löpande driftkostnader av något slag.

När infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd på onsdagen besökte Uppsala för ett seminarium om infrastrukturfrågor sammanförde UNT henne med landshövdingen för en kort diskussion om hans förslag.
– Jag är alltid mycket intresserad av sådant som gör det möjligt att bygga ut infrastruktur som är behövd, sade hon och påpekade att regeringen öppnat en liten dörr genom att slå fast att infrastruktur numera i huvudsak ska finansieras genom statliga anslag.
– Fördelen med det här sättet är att det avlastar staten en del av finansieringen. Och det skulle öka konkurrensen, sade Peter Egardt.

Finns det intresse? undrade ministern.
– Ja, jag vet att det finns ett betydande intresse. Det finns bland annat stora pensionsstiftelser som letar sådana här projekt. Och de som står bakom Arlandabanan har projekt över hela världen, svarade landshövdingen.
De två fortsatte diskussionen en stund om andra tänkbara projekt, bland annat att bygga ut tunnelbanan i Stockholm i östlig riktning kombinerat med en trafikled.
Till seminariet på Slottet hade ett 50-tal gäster inbjudits. Ministern hade inte några löften om nya statliga satsningar i bakfickan, uppgav hon.

FAKTA

Staten väntar på vinsten
Arlandabanan kostade sex miljarder kronor inklusive tågen. Staten äger banan, bidrog till bygget med 850 miljoner kronor och gav ett räntefritt lån på 1 miljard till A-train, som driver trafiken.
Staten ska få del av vinsten, men ännu har inte en krona betalats eftersom A-train gick back de första åren. A-trains resultat 2011 var 96 miljoner kronor. Bolaget ägs av Macquarie European Infrastructure Fund.
Kritiken mot banan har bland annat gällt dyra biljetter och att lösningen försvårar för annan järnvägstrafik till Arlanda.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!