Föreningslivet får stärkt roll

Över 3 000 föreningar och organisationer finns inom Uppsala kommun. Och ungefär hälften av alla invånare i åldern 16-64 beräknas vara involverade i dessa på ett eller annat sätt. Men trots att föreningslivet är så pass utbrett inom Uppsala, upplever många organisationer att de inte tas tillräckligt på allvar från politiskt håll.
? Otroligt många föreningar bidrar i samhället med sin kunskap och socialt arbete. Och det vill vi att det ska bli erkänt av kommunen, säger Percy Westerlund vid Uppsala Pensionärsföreningars Samarbetsråd (UPS).

UPS är en av de föreningar som suttit med i en arbetsgrupp bestående av bland andra Röda Korset, Svenska kyrkan, Handikappföreningarnas samarbetsorgan och Upplands Idrottsförbund, som under ett år har förberett dagens dialogkonferens mellan politiker och föreningsliv.
Konferensen är startskottet för att nå en lokal överenskommelse ? ett slags kontrakt mellan föreningslivet och kommunen som ska förhindra att föreningarnas arbete försummas och garantera deras roll i samhället.

För UPS del handlar mycket om att tydliggöra gränsen för vad som är kommunens åtaganden och vad som är frivilligorganisationernas åtaganden.
? Vi har en hel del pensionärsföreningar som hjälper till på serviceboenden. Det är någonting som både våra medlemmar och brukarna
mår bra av. Men många gånger märker vi att kommunen förlitar sig på oss och slutar ta sitt fulla ansvar. Kommunen måste ju fullfölja sina åtaganden och inte lägga över arbete på frivilliga bara för att det är billigt, säger Percys Westerlund.

Uppsala stadsmission är en annan organisation som suttit med i arbetsgruppen. Bengt Andersson, som är tillförordnad verksamhetschef, ser en lokal överenskommelse som en absolut nödvändighet.
? De människor som stadsmissionen har kontakt med har ofta väldigt lite förtroende till myndigheter och då fungerar vi som en brygga tillbaka till samhället. Men för att verkligen lyckas med det arbetet krävs ett närmare och tydligare samarbete med kommunen samt större förutsättningar för att söka ekonomiskt stöd än det finns i dag, säger han.
Beslutet att försöka nå en lokal överenskommelse mellan de frivilliga organisationerna och Uppsala kommun fattades i kommunfullmäktige 2009 och kom som en följd av den överenskommelse som regeringen slöt året innan med Sveriges Kommuner och Landsting samt Sveriges idéburna organisationer.
Syftet där var att erkänna föreningarnas betydelse för samhället och stödja framväxten av fler utförare och leverantörer inom sjukvården och omsorgen.
? Vi i kommunen behöver också få kunskap om hur föreningslivet fungerar och vice versa och skapa tydliga kontaktvägar. Alla föreningar har olika behov men poängen är att de fyller olika funktioner som lägger grunden för ett gott samhälle. Och det är någonting som kommunen kan och vill lära sig av, säger Johan Göthberg, Uppsala kommuns processledare i arbetet med överenskommelsen.

Men finns det inte en risk för att det här bara slutar med tjusiga formuleringar på ett papper som inte bidrar  till någon egentlig förändring?
? En lokal överenskommelse hjälper till att synliggöra den enorma bredd på frivilligt arbete som föreningslivet dagligen utför i Uppsala. Trycket på föreningslivet att utföra mer frivilliga
insatser kommer successivt att öka. I ett sådant läge är det bra för både kommunen och föreningslivet att använda sig av en överenskommelse som har klarlagt spelregler mellan föreningsliv och kommun,
säger han.
År 2012 beräknas överenskommelse vara sluten.