Sören Jansson, 86 år, har trots flera utlåtande från läkare om hans svåra demens, nekats demensboende i Uppsala.
Sören 86 år blev nekad demensboende av Uppsala kommun, trots att han går vilse, ramlar, inte kan ta sina mediciner eller larma om något händer. Och han är inte ensam.
Enligt siffror från Uppsala kommun har det kommit in 599 ansökningar om särskilt boende (omsorgsboende och demensboende) under 2024. Av dessa har 12,5 procent avslagits. Under 2023 kom det in 808 ansökningar, av dessa avslogs 6 procent. Under 2022 avslogs 5 procent av de 785 ansökningar som kom in.
Uppsala ligger också bland de tio procent av alla kommuner som lägger minst pengar på äldreboenden och hemtjänst. Det visar siffror från statistiktjänsten Kolada. Under 2023 la Uppsala kommun knappt 930 000 kronor per person i särskilt boende. Rikssnittet låg på drygt 1 074 000.
Johan Eikman är avdelningschef på vård och omsorgsförvaltningen i Uppsala kommun. Han menar att orsaken till att Uppsala lägger så lite pengar på äldreboenden är att man prioriterar de gamla som är friska.
– Det handlar om en helhetsbild. Vi ser att det är viktigt att satsa på tidiga och förebyggande insatser, till exempel träffpunkter och seniorrestauranger. Satsningar som ska fördröja behovet av hemtjänst och särskilt boende. Målet är en frisk äldre befolkning som kan leva så självständigt som möjligt.
Enligt Johan Eijkman på vård- och omsorgsförvaltningen i Uppsala kommun, är äldre i Uppsala nöjda med de satsningar som görs på dem.
Får de som behöver mest hjälp mindre då?
– Nej, alla ska självklart få det stöd de behöver och har rätt till. Vi vill ha så hög kvalitet och hög brukarnöjdhet som möjligt. Det görs alltid en individuell bedömning av behoven. Om man jämför kostnaderna med resultatet finns det ingen tydlig korrelation mellan hög kostnad och hög kvalitet.
Enligt den enkät som gjorts bland brukare inom äldreomsorgen har Uppsala 73 procents nöjdhet. Rikssnittet ligger på 78 procent.
Johan Eikman jämför med exempelvis Umeå som har högre kostnad och färre nöjda.
Men de mätningarna når ju aldrig dem som inte får plats på ett boende?
– Nej det stämmer, men vi genomför också mätningar för de som deltar i våra öppna insatser. När det gäller särskilt boende så beviljar vi i Uppsala fler och yngre personer och man bor längre än i många andra kommuner.
Vad gäller fördubblingen av avslag har Yvonne Jonsson, avdelningschef på vård- och omsorgsförvaltningen på Uppsala kommun, svårt att svara på vad det beror på.
Yvonne Jonsson är avdelningschef på vård- och omsorgsförvaltningen på Uppsala kommun. Hon menar att vissa gamla kan ha för höga förväntningar på att få äldreboende.
– Politiken fördelar pengar till olika delar av samhället. En viss del går till äldre. Men man har inte ovillkorlig rätt att välja. Om man säger ja till de som inte har riktigt behov då tar man plats från de som verkligen behöver. Då blir det stopp i systemet.
Yvonne Jonsson har sett att det blivit ett ökat inflöde av ansökningar som kommer in från andra kommuner.
– Sedan pandemin har denna andel ansökningar ökat, då gamla som kanske har sina barn i Uppsala men själva bor i andra städer ansöker om att få äldreboende här.
Samtidigt som kommunen ökar avslagen och håller nere kostnaderna för de gamla finns det lediga platser i både vård- och omsorgsboenden och i demensboenden. En orsak till det är den fria etableringsrätten för privata vårdboenden som finns i Uppsala (LOV). Enligt Yvonne Jonsson har det gjort att många privata aktörer marknadsför sina boenden hårt genom reklam med lediga lägenheter, vilket kan skapa förväntningar hos gamla på att de ska få ett boende.
– Kommunens uppdrag är att de som har behov av vård och omsorg ska få det, men man har inte rätt att välja form för stöd och hjälp. Och om man ordineras hemtjänst när man sökt om särskilt boende, har man ändå fått hjälp.