Fördomar lever kvar i skolans historieböcker

"Liken brändes i stora ugnar, men först sedan SS-bödlarna dragit ut offrens guldtänder." Det råder ingen tvekan om när och var grymheterna ägde rum. Frågan är vad det ofattbara lär oss om judehatet som ledde till Förintelsen. Mia Löwengart, som arbetar på programmet för studier kring Förintelsen och folkmord vid Uppsala universitet, hittade meningen i en nyutgiven historiebok avsedd för elever på högstadiet. På en halv sida avhandlas utrotningen av judar. Sedan ett tvärt kast till bombregn över Tyskland. Så ser det ut i flera av högstadiets läroböcker enligt den studie Mia Löwengart ägnat sig åt under ett år.
— Fakta i historieböcker är inte alltid baserad på forskning utan på vedertagna uppfattningar. Stereotyper och fördomar lever kvar i böckerna även om Förintelsen fått större utrymme och vissa felaktigheter rättats till under åren.

Prioriteras högre
Mia Löwengart menar att det finns andra krav på en lärobok som prioriteras högre. Den ska vara pedagogisk, lättorienterad och lättbegriplig. Lärare vill också känna igen sig i det som skrivs och är, enligt Mia Löwengart, vana vid att historien presenteras på ett visst sätt.
— Det är omöjligt för läsarna, eleverna, att förstå när något komplext är så förenklat. Det finns ingen bok som ger en begriplig bakgrund eller ens försöker förklara var antisemitismen har sina rötter.
Avsnitt om judarnas situation i Europa under andra världskriget är, med få undantag, undermåliga och stycken som tar upp antisemitism i historien lyser med sin frånvaro, enligt Mia Löwengarts studie.

Antisemtism
"Samma år som Columbus upptäckte Amerika drevs judarna ut ur Spanien. Hitler hade också planer för judarna, när han kom till makten." Så effektfullt inleder en annan historiebok kapitlet med rubriken Nazisternas ofattbara grymheter.
— Judarna är offer och syndabockar som jagades på flykt eller mördades för att de var "rika och framgångsrika". Det är förklaringen vi får och exempel på fördomar som färgar vår bild.
Hon betonar att det finns en antisemitism som inte tar sig uttryck i hot och mord, en mildare variant som förekommer i hemmet och i skolan i form av förtäckta fördomar och seglivade myter.
— Antisemitism har funnits lika länge som kristendomen. Judehatet är väl förankrat i den europeiska kulturen och det är något som fortfarande finns i samhället, säger Mia Löwengart.

På nytt sätt
Studier om hur Förintelsen skildras i skolböcker har tidigare gjorts. Det nya med Löwengarts studie är att hon tittat närmare på varför det ser ut som det gör. Hon har koncentrerat sig på de sex ledande historieböckerna på marknaden. Förintelsen får mellan en halv och sex sidors utrymme.
— Jag har intervjuat några författare, förlagsredaktörer och historielärare. Jag har också förklarat för dem vilka bristerna är. De tog in vad jag sa och lovade att titta på det till nästa upplaga.
I tidigare studier har Mia Löwengart granskat historieböcker i andra länder i Europa. I England skriver specialiserade författare om olika historiska händelser. Så önskar hon att det vore i Sverige också. Tidsbrist och pengabrist men också okunskap och fördomar menar hon är förklaringar till varför innehållet ser ut som det gör.
När Mia Löwengart själv gick i skolan reagerade hon på hur minoriteter presenterades i läroböckerna.
— Det var en skev bild som jag som svensk judinna och fjärde generationens invandrare inte kunde känna igen mig i. Det gäller inte bara judar utan alla grupper som är i minoritet i samhället.