Fördelning av anslag upprör forskare
Fördelningen av forskningsanslag, så kallade ALF-medel rör upp känslorna bland forskare vid Akademiska sjukhuset. Drygt 100 forskare har skrivit under en protestlista där man pekar på risken för misstroende och godtycke vid fördelningen av anslagen.
- Uppropet syftade till att få igång en diskussion, säger Olle Korsgren, professor vid Uppsala universitet.
I skrivelsen för forskarna fram flera kritiska synpunkter. Det handlar bland annat om risken för godtycke vid fördelningen av forskningsanslag och brist på öppenhet eftersom bedömningar av ansökningar inte offentliggörs.
Vid all typ av sakkunnighetsbedömning föreligger risk för godtycklighet, menar Olle Korsgren och hans kolleger. Samtidigt är det svårt att hitta tillräckligt många kompetenta personer som ska bedöma ansökningarna.
- Sverige är ett litet land. Medarbetare flyttar mellan universitetsorter och jäv kan lätt uppstå. Det är dessutom en Herkules-uppgift för en enda person att bedöma ett par hundra ansökningar inom olika ämnesområden.
- Det finns en risk att de ansökningar som tillhör den sakkunniges eget område premieras, säger Olle Korsgren.
Av den anledningen vill forskarna gå tillbaka till ett tidigare fördelningssystem där merparten av ALF-anslagen tilldelas efter prestation, exempelvis vetenskapliga publiceringar och dess betydelse.
ALF-nämndens ordförande har inte varit anträffbar för en kommentar.
Fotnot: ALF är ett avtal mellan Staten och landstingen som via sina universitetssjukhus bedriver läkarutbildning och forskning. Anslagen fördelas av ALF-nämnden med representanter från Uppsala universitet och landstinget.
Så jobbar vi med nyheter