Förbättrad tillvaro för romer i Uppsala
Uppsala är enda kommun i landet där socialtjänsten har en särskild grupp som ägnar sig åt romer. Från en mycket besvärlig situation på 1970-talet har situationen för Uppsalas romer på många sätt blivit bättre.
Fröken Katja Blomérus tillsammans med barnen Mertsi Florin, Aila Blomeus,Diana Lindeman, Temo Manner och Timo Manner.
Foto: Pelle Johansson
- På 90-talet var det bara ett enda romskt barn i Uppsala som gick stadigvarande i grundskolan. I dag är samtliga barn inskrivna i skolan, berättar Tiina Kiveliö.
Det har krävts stora insatser från skolan och socialtjänsten för att nå dit och läget är fortfarande skört.
Enligt Tiina Kiveliö brukar skolgången fungera bra till och med årskurs sex men under högstadiet händer det att en del barn uteblir. Flickorna förväntas hjälpa till i hushållet och en del pojkar följer med sina pappor när de gör bil- och hästaffärer.
- Det rör sig om ett tio-tal barn som bara sporadiskt går i högstadiet. Om barnen går i skolan eller inte hänger till stor del samman med vilket stöd de och deras familjer får.
Vad beror det på att det varit så svårt att få de romska barnen till skolan?
- För inte så länge sedan var en stor del av barnens föräldrar analfabeter och gruppen saknade utbildade förebilder. Föräldrarna har inte haft någon klar uppfattning om av vad skolgång handlar om. "Det räcker om barnen kan läsa och skriva, de ska inte bli svenskar", har en del resonerat, berättar Tiina Kiveliö.
Även boendefrågan har förbättrats. På 1970-talet fanns det ett 40-tal romska vuxna och lika många barn i Uppsala som saknade permanenta bostäder. De var då tillfälligt inhysta bland annat i studentrum i Flogsta.
Så sent för ett par-tre år sedan var flera romska hushåll hemlösa. I dag har alla fast boende.
- Förbättringen beror främst på att vi byggt upp bra och täta kontakter med de romska familjerna, deras hyresvärdar och grannar.
Ett problem som återstår att lösa är försörjningsfrågan.
- Många familjer är bidragsberoende men det går långsamt åt rätt håll. Den unga generationen har på ett helt annat sätt insett hur viktigt det är att skaffa sig utbildning för att få jobb, säger Tiina Kiveliö.
FAKTA om romer i Sverige
Romerna har under historien utsatts för svår diskriminering i Sverige. 1914 stiftades en utvisningslag, i praktiken en slags raslag, som förbjöd utländska romer att vistas i landet eftersom de ansågs ha icke-önskvärda egenskaper.
Lagen kom att ha förödande konsekvenser för romer som försökte undkomma förintelsen under andra världskriget. Utvisningslagen upphävdes först 1954.
I Sverige finns cirka 30 000 romer. Vid mitten av 1980-talet upphörde många av de särskilda insatserna för romer i Sverige, "till stor del som en följd av uppgivenhet hos myndigheterna".
Sedan år 2000 är romerna klassade som en nationell minoritet i Sverige med särskilt skydd för sin kultur och sitt språk.
Källa: Nationalencyklopedin
Romerna har under historien utsatts för svår diskriminering i Sverige. 1914 stiftades en utvisningslag, i praktiken en slags raslag, som förbjöd utländska romer att vistas i landet eftersom de ansågs ha icke-önskvärda egenskaper.
Lagen kom att ha förödande konsekvenser för romer som försökte undkomma förintelsen under andra världskriget. Utvisningslagen upphävdes först 1954.
I Sverige finns cirka 30 000 romer. Vid mitten av 1980-talet upphörde många av de särskilda insatserna för romer i Sverige, "till stor del som en följd av uppgivenhet hos myndigheterna".
Sedan år 2000 är romerna klassade som en nationell minoritet i Sverige med särskilt skydd för sin kultur och sitt språk.
Källa: Nationalencyklopedin
Så jobbar vi med nyheter