Förbättrad ekonomi för Uppsala skolor

Grundskolorna i Uppsala har vänt ett underskott på drygt 75 miljoner till ett positivt resultat på 23 miljoner kronor för 2004. Bara enstaka skolor redovisar röda siffror.

Uppsala2005-02-09 00:00
Grundskolan bidrar därmed i hög grad till att produktionsnämnden för vård och bildning visar ett överskott på sammanlagt 58 miljoner kronor förr året. Det glädjer förstås grundskolechefen Per Pettersson:
— Skolorna har lagt ner ett jättearbete för att klara det här. Det är många tunga beslut som tagits på skolnivå.
Han anser att skolenheterna arbetat förutseende med minskade elevtal, vilket krävt en anpassning av personalstyrkan. Under förra året minskades personalen inom grundskolan med 86 årsarbetare, enligt Per Pettersson. Visstidsanställda fick inte förlängda kontrakt.

Skolor får del av pengarna
En annan viktig orsak till att flertalet skolor lyckats hushålla med pengarna de blivit tilldelade är att uppräkningen av bidraget per elev var drygt 8 procent 2004, vilket kan jämföras med 1,8 procent året innan och 3,1 procent i år.
Kommunfullmäktiges beslut att höja skatten innebar cirka 70 miljoner extra till grundskolan.
Att lönekostnaderna inte blev lika höga som man räknat med är en annan förklaring.
Per Pettersson nämner ytterligare en faktor som hänger ihop med resultatet: att skolorna får del av det överskott som skapats.
— Vårt förslag är att det ska gå till kompetenshöjning och insatser för att fördjupa skolutvecklingen, säger Per Pettersson.
Men när och hur pengar ska betalas ut är inte klart i dagsläget.

För tidigt att se konsekvenser
Frågan är hur ihopslagning av grupper och skolornas slit med ekonomin påverkat verksamheten.
— Om man ser till betygsstatistik och resultat på nationella prov kan vi inte se någon försämring, säger Per Pettersson.
Samtidigt menar han att det är för tidigt att uttala sig om det.

Men 23 miljoner, hade det inte varit bättre att skolorna använt pengarna i 2004 års verksamhet?
— Om man ser till hela grundskolans budget, 1,6 miljarder kronor så är överskottet förhållandevis litet.
Och enligt Per Pettersson behöver skolorna överskotten eftersom bidragen per elev inte ökar lika mycket i år.
På en presskonferens var Agneta Boström (s) nöjd över att produktionsnämnden för vård och bildning vänt ett underskott på 138 miljoner kronor till ett överskott på 58 miljoner. Budgeten för vård och bildnings 10 verksamhetsområden ligger på drygt 5 miljarder kronor.
— Det är många som jobbat och slitit för att intäkter och utgifter ska stämma överens, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!