Förändring på japanska

När chansen kom valde väljarna i Japan att kasta ut det gamla maktpartiet Liberaldemokraterna, LDP, som med ett kort avbrott regerat sedan 1955. Det är en scenförändring nästan lika stor som den som ägde rum när Japan förlorade andra världskriget och tvingades ersätta kejsarmakt och militärstyre med ett demokratiskt system.
Det var inte oväntat. Redan LDP:s valförlust 1993, då en koalition av åtta disparata oppositionspartier tillfälligt tog över, var en antydan om att väljarna börjat tröttna på "1955 års system". Partiets valseger 2005 berodde i allt väsentligt på att den dåvarande partiledaren, Junichiro Koizumi, bedrev kampanj mot resten av partieliten. När huvuddelen av oppositionen nu samlats i ett gemensamt parti, Demokraterna (DPJ), samtidigt som LDP plågats av pinsamma skandaler och hela landet av ekonomisk stagnation var maktskiftet omöjligt att förhindra.

Liberaldemokraterna har ofta och korrekt beskrivits som "varken liberalt, särskilt demokratiskt eller ens ett parti". Det har helt enkelt varit ena hörnet i den så kallade järntriangel av politik, statsbyråkrati och storföretag som dominerat Japan i decennier - och förvisso administrerat en enastående ekonomisk utveckling. Oppositionspartier har funnits, men aldrig framstått som fullt trovärdiga.
DPJ är vitalare och liberalare än vad LDP någonsin varit, men innehåller också åtskilliga motstridiga viljor och många helt oerfarna företrädare. I detta val har det räckt att vara mot LDP. DPJ:s valprogram har lovat populära reformer och att bryta samspelet mellan regeringsmakt, byråkrati och storföretag, men inte gett många besked om den ekonomiska politiken.

Den blivande premiärministern, Yukio Hatoyama, kommer att få arbeta hårt både för att hålla ihop sitt parti och få till stånd en sammanhängande regeringspolitik. Omvärlden kommer inte minst att följa hur det går med utfästelserna att få ned utsläppen av växthusgaser snabbare än vad LDP-regeringen ville.
Någon eufori tycks dock inte ha utbrutit bland de japanska väljarna efter jordskredssegern för DPJ. Det viktiga var maktväxlingen i sig. Och detta markerar i så fall en mental förändring som är lika viktig som själva regeringsskiftet - inget parti i Japan kan längre räkna med automatisk uppslutning bara i kraft av ledarnas auktoritet.