Förändrad bild av Alzheimer

Man kan ha Alzheimers sjukdom utan att ha proteininlagringar i hjärnan, som i mer än 100 år ansetts vara en grundorsak till sjukdomen. Upptäckten kan öppna för nya behandlingar.

Uppsala2012-06-20 23:10

Det visar forskare vid Karolinska institutet och PET-centrum vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras på nätet i facktidskriften Neurology.
–?Våra resultat talar för att mindre, lösliga former av amyloid kan vara än farligare än de amyloida placken, säger professor Agneta Nordberg vid sektionen för Alzheimer neurobiologi center vid Karolinska institutet.

De mesta kunskaperna om förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom kommer från obduktioner, men numera är det möjligt att med så kallade PET-kamera undersöka även om levande personer har amyloida plack i hjärnan.

I studien har PET-kameran använts för att kartlägga amyloida plack och sockeromsättningen i hjärnan hos personer i familjer med ärftliga former av Alzheimers sjukdom, Alzheimers sjukdom utan känd ärftlighet och friska personer.

Från obduktioner är det känt att patienter med en av de ärftliga formerna, den så kallade arktiska mutationen, har betydligt mindre amyloida plack i hjärnan jämfört med patienter med andra former av Alzheimers sjukdom.
–?Vi kan nu till och med visa att personer med den arktiska mutationen, även efter att ha utvecklat alzheimersymtom, inte har några amyloida plack. I detta avseende kunde de inte skiljas från friska utan denna mutation, säger Agneta Nordberg.

Men trots avsaknad av amyloida plack hade personerna med den arktiska mutationen, i likhet med patienterna med andra former av alzheimer, försämrat minne, nedsatt omsättning av glukos i hjärnan och sjukliga förändringar i ryggmärgsvätskan.

Amyloida plack är uppbyggda av fibriller, som består av långa trådar av ett proteinet beta-amyloid. Överproduktion av beta-amyloid, som ökat benägenheten att bilda fibriller, har ansetts vara den viktigaste orsaken till nervcellsdöden vid alzheimer.
–?Vår studie talar för att det snarare är mindre former av beta-amyloid, som kallas för oligomerer, som skadar nervcellerna och leder till Alzheimers sjukdom. Oligomererna är så små att de kan ta sig in i och störa nervcellernas funktion inifrån, säger Agneta Nordberg.

De flesta stora läkemedelsföretag som arbetar med att utveckla behandlingar för att stoppa Alzheimers sjukdom inriktar sig på läkemedel och vaccin mot de amyloida placken.
–?Vår studie talar för att en alternativ måltavla för nya läkemedel kan vara just oligomerer. I bästa fall skulle tidig behandling med sådana läkemedel, redan innan några amyloida plack bildats, kunna få stopp på utvecklingen av Alzheimers sjukdom, säger Agneta Nordberg.

FAKTA: ANTIKROPP UTVECKLAD

Den arktiska mutationen upptäcktes för mer än tio år sedan av en grupp ledd av Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet.
Gruppen har också utvecklat en antikropp riktad mot så kallade protofibriller, som befinner sig i den första prövningfasen på patienter.
Protofibriller är direkt förstadium till fibriller, uppbyggda av proteinet beta-amyloid, som de amyloida placken består av.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!