Föräldrarnas oro präglar tonårslivet
Svenska barn lever i den bästa av världar materiellt sett. Ändå mår många dåligt och sämst mår unga i tonåren. Hur kunde det bli så här? För läkarparet Carl Lindgren och Frank Lindblad heter svaret välfärdslandets biverkningar.
Varför mår då barnen inte lika bra som de har det?
- När föräldrar inte behöver oroa sig för att barnen ska få äta sig mätta, växer en annan typ av ängslan fram som föräldrarna för över på sina barn. Det sker i all välmening men är förödande på sikt eftersom barns självtillit får sig en törn och försvårar barnets förmåga att hantera livets utmaningar, menar barnläkaren Carl Lindgren.
Tillsammans med barn-och ungdomspsykiatern Frank Lindblad har han skrivit boken Välfärdslandets gåta.
Bägge har mer än 30 års erfarenhet av att jobba med världens friskaste barn sett ur ett kroppsligt välmåendeperspektiv.
Men när det gäller den psykosomatiska hälsan är situationen det omvända. Allt fler unga säger att de lider av oro, livsleda, sömnsvårigheter, magont och huvudvärk.
Författarna kallar ungas psykiska ohälsa för ett symtom på välfärdslandets biverkningar. En biverkning är att vi vuxna vill skydda barn från allt som är svårt, jobbigt och tråkigt. Effekten blir stresspanik. Vi tycker synd om barnen för att de har det så stressigt i skolan. Stress har blivit en känsla som vuxna fört över på sina barn.
- Vi vuxna har vant oss vid att betrakta stressen som farlig och något som vi måste skydda våra barn emot när det i själva verket är så att ungdomar har rätt att få möta krav som man måste anstränga sig för att klara av. Det finns ingen forskning som stöder att dagens skolungdomar upplever sig som mer prestationsstressade, säger Carl Lindgren.
Under sina år som barnläkare har han träffat många barn och ungdomar som kommer till mottagningen med diffusa symtom. Föräldrarna är oroliga och vill veta varför barnet inte äter, är nedstämt, har ont i magen, ont i huvudet, leder och muskler och svårt att somna. De tror att det finns något "quick fix" som botar barnet och ställer höga krav på att sjukvården ska hitta en förklaring.
- Alla prover visar sig normala och det handlar inte om någon allvarlig sjukdom. Ofta kommer också föräldrar med sina barn för att de ska kollas upp, man vill veta att det inte är något fel på barnet "för säkerhets skull", säger Carl Lindgren.
Han menar att vi har en nolltolerans mot ohälsa. Vi kräver att få vara på topp jämt. Vi tycker också att det är en rättighet som samhället ska ställa upp med. Att avvika från det vi anser normalt bekymrar oss och vi söker allt oftare medicinska förklaringar när något inte är som det ska.
Ett annat exempel som tas upp i boken är att köerna till barnpsykiatriska mottagningar har ökat, trots att inga siffror pekar på att den psykiska ohälsan ökat i samma omfattning.
- Ungdomar söker vård för att man upplever psykiska kriser då husdjuret måste avlivas, att man inte kommer in på det gymnasieprogram man ville eller ett sprucket hjärta. De har skett en förskjutning av det som betraktas som ohälsa. Att emellanåt vara ledsen är ingen sjukdom, det är en naturlig del av livet, säger Frank Lindblad.
Vuxnas höga förväntningar på sjukvård och myndigheter har också skapat en välfärdsapati med krav på att samhället ska ta ansvar för barns hälsa och skolgång. Det gör föräldrar passiva, oroliga och krävande.
- Vi utgår från att "det där får skolan ta hand om", eller "det får sjukvården fixa", vilket gör att föräldrar inte litar på sitt sunda förnuft. Barnen ses som offer som behöver skydd, stöd och vägledning av professionella experter, säger Frank Lindblad.
Ett annat exempel är den experthysteri som råder. I föräldratidningar syns tidsandan tydligt när föräldrar frågar experter till råds.
- Måste föräldrarna har försäkringar från experter för att veta hur man ska förhålla sig till sitt barn? De många uppfostringsmetoder som lanserats visar på trenden att barnuppfostran är en konst som kräver experthjälp och inget man klarar själv, säger Carl Lindgren.
Sverige är det mest individualiserade landet i världen, enligt forskningsprogrammet World values survey. Och det kan vara en huvudförklaring till den försämrade psykiska hälsan hos tonåringar enligt en statlig utredning från 2006 om ungas psykiska ohälsa.
- Man måste vara sin "egen lyckas smed". Samtidigt vet ungdomar om att de riskerar arbetslöshet, ensamhet och utanförskap. I detta myller av dubbla budskap kan det vara svårt att hitta sin egen väg. Ena stunden säger vi "oj, oj, vad jobbigt du har det. Sen säger vi "Men du får fixa det själv", säger Carl Lindgren.
Varken Carl Lindgren eller Frank Lindblad har svar på vad vuxna ska göra för att barnen ska må bättre. Det är alltså ingen expertbok som ger lugnande svar till oroliga föräldrar. Men Frank Lindblad tycker att man kan tänka "Jag kanske inte är så tokig som förälder ändå. Jag kanske vågar tro på mig själv och min egen förmåga.".
Så jobbar vi med nyheter