Föräldrarna måste sätta tydliga regler
Nätet är på gott och ont. Så resonerar fyrbarnsmamman Seynab Haji i Uppsala med två barn boende hemma. Hon tycker det är viktigt med tydliga regler för internetbruket.
Seynab Haji tycker det är bra att avigsidorna med nätet uppmärksammas.
Foto: Rolf Hamilton
I början av mars arrangerades en heldag i Uppsala för att öka kunskapen för och om unga på nätet. Att kunskapen behöver ökas var en av slutsatserna.
Seynab Haji och omkring 15 andra kvinnor i föreningen Somaliland träffas en gång i veckan för att lära sig mer praktiskt om hur en dator fungerar, om internet och hur man hittar där. Syftet med kursen, som drivs av Studiefrämjandet sedan i höstas, är att få kvinnor engagerade och att jobba med internetsökning hemifrån. Barnen ligger flera steg före då det gäller internet, föräldrarna känner sig utanför.
En kvinna i föreningen har jätteproblem med barn som sitter alldeles för länge vid datorn, en annan talar om ett barn helt beroende av kedjespel.
- Jag ger råd till dem utifrån egna erfarenheter. Vi för diskussioner hemma om konstig reklam som plötsligt dyker upp på en internetsida. Tryck aldrig på dem brukar jag säga till mina barn.
Det som provocerar henne i debatten är då röster talar för att helt förbjuda internet.
- Det kan man inte, men begränsa utbudet. Det är varje familjs ansvar att sätta regler för hur man gör det.
Hon blev riktigt arg då hon såg sidor som visade porr på hemdatorn, den hade då senast använts av en av hennes söner och hans kompis. Då hon konfronterade dem skyllde de på varandra, sa att det var ett misstag och att sidorna hade kommit upp då de sökte på något annat.
Seynab Haji tycker det är bra att avigsidorna med nätet uppmärksammas, att det ordnas kurser och temadagar om hur man ska agera som förälder.
- Vi behöver stöd och kurser och lyssna på andras råd.
Det oprovocerade våldet har många gånger sin grund i konflikter på nätet som sedan eskalerar på skolgården, menar tonårsföräldern Carina Hult i Sigtuna som arbetar som nätvandrare på Fryshuset i Stockholm.
- Det som händer på nätet påverkar hela livet, säger hon. Föräldrar måste gå samman i nätverk för att prata, upplysa och stärka varandra om nätet. Det ska vi göra i Sigtuna.
Vuxna tror att unga har behov av ett privatliv, att föräldrar inte ska rota för mycket. Det är fel resonerat, anser hon.
- Vi ska bry oss och visa det. Ett sätt kan vara att bara tillåta att datorn eller mobilen får vara på ett visst antal timmar om kvällarna.
Niclas Ottosson, som studerar till it-pedagog i Uppsala och föreläser om nätetik och kränkningar på nätet på grundskolor i Sverige, säger att vuxna som barn många gånger är ovetande om personuppgiftslagen. Att lägga ut kränkande texter och bilder om en person på nätet är ett brott mot den och ska polisanmälas.
- Det blir skräp i kölvattnet av internet och det är föräldrars och pedagogers ansvar att föra samtal om det och hur vi ska bete oss mot varandra, säger han.
Niclas Ottosson efterlyser en ökad medvetenhet överlag om vikten av att skolorna informerar sina elever om lagen. I dag sker det, enligt hans erfarenhet, ytterst marginellt.
- Skolorna borde jobba med det i grupparbeten. Föräldrarna själva informera sig om lagen och ta samtal med barnen om den.
Han efterlyser en större medvetenhet om vad som kan hända med ett kränkande material.
- Klippen blir du aldrig av med.
Maria Frostling-Henningsson vid Stockholms universitet har i dagarna lämnat in en studie som visar vad som motiverar unga människor att spela online-spel på nätet. I spelen går ungdomarna in i rollerna som antiterrorist eller soldat och skjuter ihjäl varandra.
- Ju fler man dödar, desto högre poäng får man. Det är kommunikationen mellan ungdomarna som sitter och spelar tillsammans vid en gemensam uppkoppling som är den röda tråden. Spelandet uppfattas som en väldigt omfattande upplevelse, mycket mer än att läsa böcker eller se på film.
Maria Frostling-Henningsson tycker att det är för lite debatt kring det och vad som får unga att motivera sig till att spela.
- Man måste komma ihåg att många av de här spelen är barnförbjudna.
Anders Nyman, psykolog, som tidigare gjort en studie för Röda korset om barn som råkar illa ut på nätet, säger att internet bara speglar hur samhället i övrigt ser ut. Internet står inte för något nytt, men verktygen som internet har, bilder och filmer, gör att exponeringen av kränkningarna blir mycket tydligare. Nätet med sin snabbhet och anonymitet utlöser och medverkar till att människans dumma sidor framhävs. En värderingsförskjutning sker.
- Tendensen de senaste fyra åren är att autentiska slagsmål läggs ut på nätet som troféer för att det är möjligt, säger han.
Så jobbar vi med nyheter