Varje år drabbas omkring 6 000 barn i Sverige av föräldrar som inte kan komma överens vid en skilsmässa. Vårdnadstvisterna har ökat med 31 procent på fyra år och lagen gör det möjligt för föräldrarna att ta myndigheterna till hjälp för konflikter som bara missgynnar barnen.
– Det här är föräldrar som bråkar om minsta småsak. Barnen far mycket illa och blir indragna i problematiska relationer. I de värsta fallen störs deras emotionella utveckling, säger Marianne Gabrielsson, projektledare vid Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning i Stockholm.
Hon har lett projektet med föräldrakoordinator och medling i tre år. I höst börjar nio Södertörnskommuner att arbeta likadant och flera andra kommuner i landet är intresserade av att börja. Eftersom en stor del av Sveriges befolkning bor i Stockholmskommunerna, är det många föräldrar som kommer att få det här stödet. Det går ut på att få föräldrarna, som redan befinner sig i en djup konflikt och där en vårdnadstvist inletts, att samarbeta kring barnen i ett tidigare skede.
Att det blivit så många vårdnadstvister har att göra med att lagen ändrades 2006. Nu ska domstolen fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Som en följd av detta har det blivit enklare att få ensam vårdnad.
Tvärtemot vad lagen avsåg, har föräldrarna nu också en ypperlig chans att i rätten bevisa hur dålig den andre föräldern är.
Om den ena parten är missnöjd med en dom, går det att överklaga och lämna in en ny ansökan hur många gånger som helst.
– I en del fall finns det faktiskt anledning att minska kontakten med den andra föräldern på grund av att det finns misstankar om övergrepp och misshandel. Men alltför ofta har föräldrarna förlorat fokus på barnen och strider för att hämnas på den andre. De här föräldrarna behöver handfast stöd och aktiv vägledning under en längre tid, säger Marianne Gabrielsson.
Hon tror på idén att tidigt ta in en stödperson som är tydlig. Koordinatorn får vara mer offensiv och det har varit efterfråga av många föräldrar, menar hon.
Metoden är uppdelad i två delar, en modell för medling vid de muntliga förberedelserna vid tingsrätten, samt en föräldrakoordinator. Den första modellen handlar om konflikt och försoning och ska förbätta samarbetet mellan tingsrätt och familjerätt. En erfaren familjerättssekreterare och en domare träffar en överenskommelse med föräldrarna med barnens behov i fokus.
– Det intressanta med den här modellen är att domstolen samarbetar med socialtjänsten, säger Annika Rejmer, familjerättsforskare vid Lunds universitet.
Hon har i undersökningar kommit fram till att föräldrar med en djup konflikt inte får tillräcklig hjälp i dag med de samarbetssamtal som erbjuds hos socialtjänsten. Att domstol och socialtjänst jobbar tätare ihop för att medla är bra, tycker hon.
Om föräldrarna inte kommer överens trots medling infaller del två, de får en föräldrakoordinator som ännu en åtgärd och för att föräldrarna inte ska ta vårdnadstvisten till domstol igen.
En föräldrakoordinator är en stödperson som är opartisk och ska se till barnets bästa och som arbetar för att hitta lösningar på konflikten. Stödpersonen är oftast en familjebehandlare från socialtjänsten som har till uppgift att få det att fungera rent praktiskt för familjen. Det innebär att barnens vardag planeras i detalj enligt ett strikt schema, på så sätt finns det inget utrymme kvar för föräldrarna att bråka om.
En koordinator hjälper till exempel föräldrarna att detaljreglera vad som gäller vid resor och lov, överlämningar, hämtning, lämning, när, var och på vilket sätt. Uppfostringsfrågor, val av skola och dagis, kollo, läger, och vad som gäller vid storhelger, födelsedagar och barnens saker och kläder regleras också.
– Det kan vara allt ifrån vart och när barnen ska resa under sommaren, till hur ofta barnet får äta glass efter middagen, berättar Marianne Gabrielsson.
I koordinatorns roll ligger också att coacha i hur man kommunicerar och informera föräldrarna om att barn far illa av att föräldrarna smutskastar varandra.
Det nya arbetssättet har importerats från Norge (medling) och USA (föräldrakoordinator). Utvärderingar från Norge har visat att föräldrarna oftare och når samförståndslösningar och färre mål går till tingsrätten.
Undersökningar från USA visar att kommunikationen mellan föräldrarna förbättrats, att det nya sättet att prata med varandra finns kvar även ett år efter att koordinatorn slutat och att föräldrarna i mindre utsträckning vänder sig till tingsrätten.