Föräldrar ska jobba för bättre skolmat

Det är Skolmatens Vänner och Livsmedelsverket som nu tillsammans går ut och föreslår att föräldrar, men även elever, ska betygsätta skolmaten. Syftet med betygen är att man från Skolmatens Vänner och Livsmedelsverket tror att föräldrar i betydligt större utsträckning kan påverka skolmåltidernas kvalitet till det bättre.
— Vi tror att om föräldrarna går till skolorna och provar maten kan de också lättare påverka beslutsfattare, rektor och måltidsansvariga att satsa mer på skolmåltiderna. Vi vet att det finns ett ökande intresse bland föräldrar för att engagera sig i skolan, säger Annichen Kringstad, Skolmatens Vänner.
Utgångspunkten för betygsättningen är Livsmedelsverkets riktlinjer för skolluncher. De ger besked om hur en måltid ska vara komponerad för att ge tillräckligt med energi och näringsämnen. Livsmedelsverket pekar också på vad som är viktigt då det gäller miljön liksom att det bör finnas flera alternativrätter att välja mellan dagligen.

Negativa föräldrar
Ett annat problem som man vill påverka genom föräldraengagemanget är att många föräldrar har en negativ inställning till skolmaten. Detta bekräftas av undersökningar där föräldrarna har en mer negativ attityd än barnen. Särskilt gäller det föräldrar till högstadieelever.
— Det kan ju vara så att föräldrarna minns skolmaten från sin egen skoltid. Men på många håll har den ju förbättrats. Vi hoppas att föräldrar genom att betygsätta maten ska upptäcka att den också blivit bättre.
Sedan 1998 måste kommunerna servera skolmat till grundskoleelever. Några krav på skolmåltidens kvalitet ställdes inte av riksdagen utan detta är kommunernas sak att fastställa. En stor del av landets 289 kommuner saknar politiskt fastställda kvalitetsmål för skolmåltiderna.

Utbilda kommunpolitiker
Skolmåltidens Vänner ska under våren satsa på att utbilda kommunpolitiker i frågor som rör skolmaten.
— Många politiker säger sig vara intresserade av skolmåltidsfrågor men en undersökning som vi låtit göra visar att en stor del av dem är mycket okunniga i frågan, säger Annichen Kringstad.
Majoriteten av de 800 beslutsfattare som tillfrågats vet inte hur mycket skollunchen kostar per elev och år i kommunen där de är verksamma. Samtidigt säger 75 procent av dem att måltidens kvalitet är tillräckligt bra. Mindre än hälften tror att eleverna äter tillräckligt av maten. Nästan alla är övertygade om att det finns ett samband mellan elevernas prestation i skolan och det de äter under skoldagen. Men när det kommer till pengar är färre än hälften av beslutsfattarna beredda att öka anslagen till skolmaten.

UNT Fakta

Skolmatens Vänner arbetar för att förbättra skolmaten. Bakom organisationen står LRF och bondeägda livsmedelsföretag. Undersökningar som Skolmatens Vänner genomfört visar att två av tio elever hoppar över skollunchen. Deras granskning visar också att det skiljer flera tusen mellan hur mycket kommunerna satsar på skolmaten per elev och år. I genomsnitt kostar maten 3 380 kronor. Skolmaten står för sex procent av skolans totala kostnader.
För att förbättra och utveckla skolmåltiderna har man nu tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram ett interaktivt verktyg för att ta pulsen på skolmaten. Verktyget bygger på de riktlinjer för skolmaten som Livsmedelsverket gett ut. Det som avgör om skolmaten får MVG, VG, G eller IG är i vilken utsträckning följande tillgodoses: alternativrätter, tillbehör, bra schemaläggning, trevlig matsalsmiljö, elevinflytande och om man får äta sig mätt.
Formuläret finns tillgängligt på Skolmatens Vänners hemsida (www.skolmatensvanner.org).