– Man behöver körkort för att köra bil och man går i kurser för att klara av PowerPoint. Men att vara förälder ska man på något sätt klara av på en höft, det känns nästan nonchalant mot barnen.
Gabriel Wentz är en av de föräldrar som under tio veckor har gått på Råd och stöds föräldrautbildning med insatsmetoden COPE (Community Parent Education Program) i Uppsala kommun.
Anledningen till att han sökte sig till utbildningen var för att han helt enkelt ville lära sig mer om föräldraskapet. Varannan vecka bor hans sexåriga dotter hos honom.
Vad har du förändrat efter att ha gått den här kursen?
– I stället för att exempelvis stå i köket och skrika att "har du gjort det där!?" till dottern i ett andra rum, så går jag till det rummet. Och att belysa det positiva beteendet, snarare än det negativa. Det är enkla grejer, men man behöver påminnas om det.
COPE syftar till att förbättra föräldrars förmåga att hantera typiska vardagsproblem och konfliktsituationer. Därmed hoppas man minska konflikterna samt risken att barnen utvecklar allvarligare beteendeproblem på längre sikt.
Varje utbildningstillfälle inleds med en filmvisning på ett tema, där olika strategier vid problemsituationer presenteras. Sedan är det upp till gruppen att identifiera föräldrabrister och alternativ. Det blir diskussioner och sedan hemuppgift till mötet veckan efter.
Unn Harsem är en annan förälder som gått kursen. Hon är mycket nöjd.
– Jag har lagt om mitt beteende och vill vara mer närvarande och ge så mycket uppmärksamhet som möjligt. Den här typen av kurs borde alla gå på, säger hon.
Både Gabriel Wentz och Unn Harsem blir förvånade när jag säger att COPE generellt riktar sig till föräldrar med barn med någon form av utagerande beteende.
I Uppsala är den kostnadsfria utbildningen riktad mot samtliga föräldrar till barn i åldern 3-12 år. Den har funnits i kommunen sedan 2003.
– Det här är för alla föräldrar. Barn som har problematik behöver mer strukturer och ramar och då kan det vara ännu mer nödvändigt för föräldrarna med en sådan här utbildning, säger Kaj Daremo, en av två ledare i kursen och familjebehandlare.
Någon kurs för föräldrar till tonåringar har dock inte funnits på cirka ett år i Uppsala kommun, då det inte funnits ledare på grund av resursbrist.
Så till sist, vad är det vanligaste misstaget föräldrar gör?
– Man hamnar i tjat-träsket och blir upptagen av att vara i gränssättningszonen, säger Kerstin Brittsjö och visar upp en pyramid med tre zoner.
– Många vänder den här pyramiden upp och ner och ägnar mer tid åt att sätta gränser än att uppmuntra positivt beteende hos sina barn. Det borde vara tvärtom.