Föräldrahuden bättre än kuvös
På Akademiska sjukhusets nyföddhetsavdelning tillämpas nu den så kallade kängurumetoden fullt ut. Små, för tidigt födda barn, bärs dygnet runt i en sjal, nära mammas eller pappas hud i stället för att läggas i kuvös. Avdelning 95 F är den första avdelningen i landet som praktiserar metoden.
Bland de föräldrar som praktiserat kängurmetoden finns paret Pia och Lars Brännström, Alsike. Deras dotter Amanda föddes alldeles för tidigt, redan efter 4,5 månader, och vägde då knappt 500 gram.
— Hon var som en liten fågel. Det var svårt att greppa att hon fanns. Jag tror det var jätteviktigt och nyttigt att vi "satt känguru" med henne. Det kändes helt naturligt. Storebror Noah som är fyra år föddes också för tidigt, men då tillämpades inte metoden på samma sätt, säger Pia Brännström, som tillbringade fyra månader med dottern på 95 F.
Turades om
Amanda skulle egentligen ha fötts 22 april i år, men kom till världen redan 22 december.
— Är man så liten är oddsen inte höga att man klarar sig. Vi tog allt timme för timme, dag för dag. Min man och jag turades om att sitta känguru med Amanda.
Familjen skrevs ut, och fick själv sköta syrgas och även sondmatning innan amningen kom igång.
— I dag (måndag)är det tre veckor sedan vi kunde koppla ur hennes syrgas nattetid. Det var en fantastisk känsla. Amanda sover gott om nätterna och är nästan aldrig sjuk, säger Pia Brännström.
"Obeskrivlig känsla"
Alldeles nyblivna föräldrar till en liten, liten flicka är Ingrid och Peter Hydén, Linköping. Deras barn beräknades komma till världen först 27 september, men föddes med kejsarsnitt redan i fredags. Paret hade just påbörjat en semester på Singö, när Ingrid Hysén började få blödningar. Tjugo i fem på morgonen ringde Peter Hydén 112, strax före kl sex landade ambulanshelikoptern, och klockan nio var han pappa. Direkt efter snittet lades den lilla flickan på hans bröst.
— Hon låg hos mig i tre timmar. Det var en obeskrivlig känsla som inte många pappor får uppleva - och en bra start för mig och min dotter, säger Peter Hydén.
Varken han eller hustrun hade förut hört talas om kängurumetoden, men då de informerades på avdelningen tyckte de att metoden lät vettig och naturligt.
— Det känns självklart att ha henne hos oss så här nära hela tiden. Någon har funnits mycket nära henne ända sedan hon föddes, säger Ingrid Hydén.
Senare i veckan skall familjen Hydén skrivas ut från 95 F, hem till Linköping.
— Vi hade gärna stannat kvar här på Akademiska, men har fått löfte om att vi skall få fortsätta sitta känguru därnere. Det känns tryggt att veta, säger de.
Så jobbar vi med nyheter