Thomas Jaenson är professor emeritus i medicinsk entomologi vid Uppsala universitet. Smittor som sprids via leddjur som fästingar och myggor är därför hans expertområde.
Aldrig har så många personer drabbats av fästingviruset TBE i Sverige, som 2023. De senaste siffrorna från Folkhälsomyndigheten kom nu i början av december: 575 konstaterade fall.
Thomas Jaenson är inte förvånad.
– Det fanns så många smågnagare ute i markerna under hösten 2022, och det är avgörande för TBE-virusets spridning.
Som professor emeritus i medicinsk entomologi är virus och andra smittämnen som överförs från fästingar till människor hans specialområde. Han plockar fram några av sina egna rapporter och uträkningar och förklarar:
Skogsmöss, skogssorkar och näbbmöss är avgörande för att infekterade nymfer – fästingarnas mellanstadium – ska föra över viruset till fästinglarver. Det är så viruset sprids vidare till allt fler fästingar, och så småningom hamnar hos människor.
Många förknippar kanske fästingar med sommar och högt gräs. Men faktum är att de är aktiva så fort marktemperaturen stiger över fem plusgrader, och de finns överallt där hjortdjur befinner sig, enligt Thomas Jaenson.
Men för att nymferna ska smitta larverna behöver de suga blod från smågnagarna samtidigt. För att det ska hända behövs en varm vår (så att larverna blir aktiva samtidigt som nymferna), och rejält med nederbörd eftersom fästingar är känsliga för torka. Klimatförändringarna bidrar därför till att fästingarna blir fler.
– För att TBE-viruset sedan ska spridas till människor behöver fästingar och människor komma i kontakt. Är det mycket bär och svamp ett år lockas människor ut i naturen, så det bidrar.
"Under 1980-talet blev det tydligt att fästingarna är ett mycket större hälsovårdsproblem än man tidigare förstått", berättar Thomas Jaenson.
Och 2023 har varit just ett sådant år: många fästingar och mängder av svamp i skogarna. De flesta tänker kanske på fästingar mest som en sommarplåga. Men fästingar är aktiva så fort marktemperaturen stiger över fem plus, förklarar Thomas Jaenson.
– Det är därför det bästa skyddet, förutom vaccin, är höga stövlar.
Uppland är dessutom ett av de områden i landet där TBE-förekomsten är som högst. Med åren har folk blivit mer medvetna om riskerna, tycker Thomas Jaenson, och läkare har blivit bättre på att diagnosticera.
– Man ska inte överdriva risken, TBE förekommer hos cirka 0,5 procent av nymferna i TBE-områdena i södra och mellersta Sverige. Men de som är ute mycket mellan vår och höst bör vara vaccinerade, säger han.
I dag finns omkring tolv permanenta fästingarter i Sverige, men nya arter dyker upp varje år. Thomas Jaenson har själv varit med och upptäckt fästingar som aldrig tidigare hittats i Sverige. "Det kommer en del med flyttfåglar och via hundar som varit i södra Europa, och en har kommit från norra USA."
För de som har otur kan konsekvenserna bli allvarliga. Den vanliga fästingen – ixodes ricinus – kan sprida ett trettiotal bakterie- och virussjukdomar till människor. De mest kända är borrelia och TBE. Den sistnämnda kan i värsta fall kan leda till allvarlig hjärninflammation. Trots sin pyttelilla storlek kan fästingen alltså räknas till gruppen farliga djur för människor.
– Ja, särskilt för äldre. Det är i allmänhet de som drabbas värst och som i vissa fall dör av TBE. Men även unga kan bli allvarligt sjuka, och man vet inte varför vissa drabbas hårdare än andra, säger Thomas Jaenson.
Sedan i mars 2022 får barn och unga gratis TBE-vaccin i region Uppsala. Det har resulterat i en rejäl ökning: året innan vaccinerades 1 411 individer mellan 3 och 18 år. 2022 vaccinerades 15 399 i samma åldersgrupp, och i år har 13 838 vaccinerats.
2021 vaccinerades 1 411 individer mellan 3 och 18 år mot TBE i region Uppsala. 2022, när vaccinet blivit gratis för de under 18 år, vaccinerades 15 399. I år har 13 838 barn och unga vaccinerats. I statistiken syns dock vissa barn flera gånger, eftersom vaccinet består av flera doser. "Men vi ser ju oavsett en tiofaldig ökning, så det har absolut haft effekt", säger Johan Hedlund, smittskyddssjuksköterska i region Uppsala.
För Thomas Jaenson startade intresset tidigt.
– Jag växte upp i Göteborg, mitt emot Naturhistoriska museet och med museets chef som granne. Han såg till att jag fick frikort där.
Barndomens naturintresse ledde så småningom till studier på Uppsala universitet. När det var dags för doktorandarbetet reste Thomas Jaenson till Kenya. Där fanns tsetseflugorna, som sprider sömnsjuka. Efter disputationen startade han ett projekt i Västafrika som syftade till att ta fram olika typer av skydd mot malaria.
Så småningom skiftade han fokus mot smittspridare på hemmaplan.
– Under 1980-talet blev det tydligt att fästingarna är ett mycket större hälsovårdsproblem än man tidigare förstått. Man hade upptäckt fall av borrelia i Lyme i USA, och jag upptäckte bakterien hos skogsmöss och fästingar som lever som parasiter på havsfåglar här i Sverige.
Hur året 2024 blir på TBE-fronten är för tidigt att säga. Det beror en del på vädret, förklarar Thomas Jaenson. Till vänster provrör med några av de fästingar som svenskar skickat in till hans forskningsprojekt genom åren.
Han häller ut en fästing från ett provrör och visar. Hemma har han tre frysar fulla av provrör – totalt över 10 000 fästingar.
I decennier har han fått krypen skickade till sig i små brev, från jägare, hundägare och andra som sett hans efterlysningar i diverse veckotidningar. Genom detta, och sina egna fältstudier, har han kunnat kartlägga vilka arter som är permanenta i Sverige (cirka tolv stycken), vilka smittor de bär på och i vilka områden olika fästingar förekommer.
Kanske lurar fler svar där inne i frysen. Thomas Jaenson tänker fortsätta forska så länge han kan.
– Det finns fortfarande så mycket mer att upptäcka.