För lite sömn kan bidra till fetma
Sömnstörningar har flera negativa effekter på ämnesomsättningen. Sömnbrist kan vara en förklaring till den snabba ökningen av övervikt och fetma i samhället.
För några år sedan visade han tillsammans med forskare vid Uppsala universitet att män med sömnstörningar löper klart förhöjd risk att insjukna i hjärtinfarkt.
— Varför vet vi inte säkert, men en förklaring skulle kunna vara att störd eller otillräcklig sömn har negativa effekter på hur koppen hanterar insulin och socker, vilket i sin tur kan skada blodkärlen, säger Jerker Hetta.
Både djurstudier och studier med friska frivilliga försökspersoner har visat att några vaknätter kan ge upphov till störningar i kroppens sockeromsättning liknande dem som finns vid förstadier till diabetes.
Flera forskare i olika länder har under de allra senaste åren intresserat sig för sambandet mellan å ena sidan sömnbrist, å andra sidan övervikt och fetma.
Några undersökningar har till exempel visat att överviktiga och feta kvinnor och män i genomsnitt sover kortare tid än vad normalviktiga personer gör. Sambandet beror förmodligen inte enbart på att mer vaken tid också ger mer tid att äta.
— Mycket talar för att sömnbrist också påverkar själva aptitregleringen. En vanlig iakttagelse vid sömnlöshetsexperiment är att det är svårt att få försökspersonerna att medverka om de inte får äta sent på kvällen, säger Jerker Hetta.
Iakttagelsen får stöd av experiment på både möss och människor. I en nyligen publicerad amerikansk studie till exempel undersöktes vad som hände när unga friska män skar ner på sömnen till bara fyra timmar per natt.
Efter ett par vaknätter hade männens hungerkänslor och aptit ökat avsevärt. Samtidigt hade nivån i blodet av det aptitsänkande hormonet leptin sjunkit markant, medan däremot nivån av det aptithöjande hormonet ghrelin ökat påtagligt.
Signalämnen
Även ett par i slutet av 1990-talet upptäckta molekyler, orexin A och orexin B, kan kanske vara länkar som kopplar ihop sömnbrist, aptit och fetma. Orexinerna är så kallade neuropeptider, som fungerar som signalämnen i hjärnan.
Till en början fokuserades intresset för orexin A och B kring deras roll som aptitreglerare. Senare har intresset förskjutits till orexinernas roll som "sömnreglerare", sedan amerikanska forskare upptäckt att patienter med den sällsynta sömnsjukan narkolepsi har onormalt låga halter av orexin och som en följd drabbas av plötsliga, ofrivilliga insomnanden.
— Eftersom orexinerna tycks spela en viktig roll både för aptiten och för att hålla oss vakna kan förmodligen också de bidra till att vi äter mer om vi skär ner på sömnen, säger Jerker Hetta.
Några säkra bevis för att det finns ett direkt samband mellan dagens "fetmaepidemi" och allt kortare sovtider finns dock ännu inte.
— Det skulle därför vara mycket intressant att under kontrollerade former pröva om ett tillägg av sömnhygieniska råd kan förbättra chanserna till viktnedgång vid behandling av övervikt och fetma, säger Jerker Hetta.
Så jobbar vi med nyheter