Fler elever än på många år börjar skolan i dag måndag. Enligt Uppsala kommuns antagningsenhet ska 26 592 elever börja på Uppsalas grundskolor, fristående och kommunala. Det är en ökning med 327 elever sedan förra året och 1 891 elever sedan 2017.
Men det är trångt om plats på de kommunala skolorna. En stor del har mindre är tio lediga platser. Speciellt i centrum är konkurrensen om platserna hård. Samtidigt är utbyggnaden av nya skolor kraftigt försenad.
Anledningen till platsbristen är Uppsala har vuxit snabbt sedan 2014-15.
– Vi har både haft en stor inflyttning och tagit emot många nyanlända. Bostadsbyggandet har gått för fort så att infrastruktur som skolor inte har följt med. Nu försöker vi parera för bristerna, säger Catarina Eriksson, fastighetsstrateg, tidigare lärare och rektor med erfarenhet både inom Uppsalas kommunala skolor och friskolor.
En sätt är att hyra in så kallade moduler. Idag har Uppsala tre hela modulskolor. Det är Gamla Uppsala skola, större delen av Gottsundaskolan och skolan i Polacksbacken.
– Sen har vi nio skolor där det finns mindre moduluppställningar med några klassrum eller lokaler för fritidshem. Sju av moduluppställningarna har funnits sedan många år, säger Catarina Eriksson.
Hur har det kunnat bli så här?
– Som jag ser det har vi från kommunen inte haft tillräckligt god planering. De centrala delarna av stan har förtätats mycket så det finns få lediga ytor att bygga nya skolor på. I Kungsängen tänkte man sig inte att barnfamiljer skulle bo och planerade inte för någon skola, men det visade sig att många familjer vill bo just där, säger Catarina Eriksson.
Flera stora skolbyggen har dessutom försenats. Ett är Rosendalsskolan som dröjt på grund av att hela områdets utbyggnad försenats. Om- och nybyggnaden av Brantingsskolan i Sala Backe är ett annat. Där var skolans gamla aula i för dåligt skick för att kunna bevaras. Det har försenat hela bygget.
– Det visade sig också att Fredrika Bremerskolan i Nyby var för dålig för att kunna renoveras. Många skolor behöver dessutom byggas ut för att rymma flera elever. Det gör planeringen komplex, säger Catarina Eriksson.
Kan inte friskolorna ta emot fler elever?
– De är en del i planeringen. Men friskolorna har inte samma ansvar som kommunen. De kan bygga ut sin verksamhet eller lägga ner. Kommunen måste se till så att det finns plats för alla som söker till grundskolan oavsett huvudman.
Catarina Eriksson räknar med att kommunen är helt ikapp med planeringen 2024-2026. Brantingsskolan beräknas vara klar 2023. Sedan blir Kvarngärdesskolan färdig. Efter det kommer den nya skolan vid Hovstallängen i Kungsängen och Almtunaskolan.
– Då ska det finnas en fast skolplats för alla elever i centrala staden. Men till dess måste vi arbeta med att hitta lösningar för de kommande åren. I nya områden, exempelvis Storvreta- Fullerö och Sydvästra staden, är skolorna med fullt ut i planeringen så bristen på skolplatser ska inte uppstå igen, säger hon.
Det är inte trångt i alla skolor. Flera har upp till 30 platser lediga. Det gäller främst på landsbygden.
– Men vi kan inte tvinga elever att resa hur långt som helst. Vi ska erbjuda plats så nära hemmet som möjligt. Alla elever är garanterade en skolplats. Men färre kan kanske få sina val av skola uppfyllda de kommande åren.