Den 9 juni röstade Uppsalaborna i både EU-valet och den lokala folkomröstningen.
Knappt varannan Uppsalabo, 49 procent, gick och röstade i folkomröstningen i söndags. Ännu finns inget slutgiltigt resultat, men enligt det preliminära resultatet röstade 43 procent ja, 43 procent blankt och 14 procent nej.
Så – vad händer nu?
Det korta svaret är att den närmsta tiden händer ingenting.
Det fattas inget beslut baserat på resultatet, och inga nya byggplaner sparkas igång direkt. Men helt sysslolösa är inte politikerna. Det finns ett antal saker de kommer att göra kopplat till folkomröstningen, de kommande åren:
1. Invänta det slutgiltiga resultatet
På torsdag den 13 juni kommer troligtvis alla röster vara färdigräknade och dubbelkollade. Kanske bryts då det jämna läget mellan ja och blankt, kanske ökar antalet nej-röster.
Therez Almerfors (M) såg de 43 procenten blank-röster som en vinst. Hon har tillsammans med övriga oppositionspartier kampanjat för att Uppsalaborna ska rösta blankt i protest mot styret och själva folkomröstningen.
2. Genomföra medborgardialoger
En ny översiktsplan för Uppsala kommun är på gång – dokumentet som styr var och hur det byggs i Uppsala i decennier framåt. Därför väntar också flera olika medborgardialoger där Uppsalaborna ska få tycka till om framtidens byggen. Vissa drar igång redan i höst.
Folkomröstningen ses som en av dessa dialoger. Att 43 procent (preliminärt) av de som röstade valde att stötta ja-linjen ser Erik Pelling (S) som ett visst stöd för planerna att flytta bostäder från Uppsala stad till de fem orterna. Men inte så starkt stöd att det är fullt ös framåt.
– Av de som valt att rösta och ta ställning är det flest som valt ja än nej, men fler än hälften röstade inte alls. För min del är det tydligt att man inte kan dra för stora växlar, utan att vi måste ha respekt för att det kommer att komma fler åsikter i andra dialoger, säger han.
Minns du folkomröstningsfrågan? Så här såg det ut på kommunens hemsida inför valdagen.
3. Skapa en ny översiktsplan
Ett förslag till den nya översiktsplanen ska behandlas av kommunstyrelse och fullmäktige under 2026, så att det kan gå ut på samråd i början av 2027. Ännu går det inte att säga vilka byggplaner som kommer att klubbas av politikerna, utan stadsbyggnadsfrågorna blir heta valfrågor även inför kommunvalet 2026.
– Det är alldeles för tidigt att bestämma hur många bostäder som kan rymmas i de olika orterna. Det är ett jättekomplext arbete, säger Tobias Smedberg (V).
"Folkomröstningen är ett av många underlag med medborgardialoger som är underlag i arbetet med översiktsplanen", säger Tobias Smedberg (V).
Egentligen är det inget parti som är emot att satsa på fler bostäder i de här orterna, säger Jonas Segersam (KD). I den nu gällande översiktsplanen, står det att kommunen ska utveckla bebyggelsen i Uppsala stad, landsbygd och ett stort antal tätorter – däribland de som ligger längs Dalabanan och Ostkustbanan. Redan nu jobbar kommunen på enligt de här planerna.
Så här ser områdena ut som pekas ut i folkomröstningsfrågan: Ska Uppsala kommun i översiktsplanen lätta på bebyggelseutvecklingen i Uppsala stad genom att planera för fler bostäder i tätorterna längs tågspåren Ostkustbanan (Storvreta, Vattholma och Skyttorp) och Dalabanan (Vänge och Järlåsa)?
Den stora effekten av folkomröstningen, enligt Jonas Segersam, är att styret (S, V och MP) närmat sig oppositionens syn på hur de fem utpekade orterna ska utvecklas.
– Eftersom S, V och MP drivit ja-linjen har de ju bundit upp sig nu till att bygga ut kransorterna. Det hade de kanske inte gjort annars. Vi upplever att det strider mot vad de drivit tidigare, och det är ju positivt, för det är närmare vad vi tycker, säger han.
Egentligen är det inget parti som är emot att satsa på fler bostäder i de här orterna, säger Jonas Segersam (KD). Oppositionen kampanjande ändå för att rösta blankt, för att underkänna folkomröstningen.
Erik Pelling tror att ja-röstarna kommer att känna igen sig i den nya översiktsplanen.
– Ja, jag tror man kommer märka i översiktsplanen att det läggs större tonvikt vid de här orterna. Det vore konstigt om det inte märktes att 43 procent röstade ja till en högre prioritet där, men det blev inte ett entydigt, supertydligt resultat så det kommer inte vara ett supertungt avtryck heller, säger Erik Pelling.
Finns risken att väljarna i slutändan känner att det inte spelade någon roll vad de röstade i folkomröstningen?
– Ja, men vi partier har ett ansvar att se till inte blir så, säger Erik Pelling.
Erik Pelling (S) kan inte säga än hur stora effekter folkomröstningen kommer att få, men han tror att ja-röstarna kommer att känna igen sig i den nya översiktsplanen.
4. Omförhandla fyrspårsavtalet (?)
Vi vet alltså inte än hur många bostäder som kan komma att flyttas till de fem orterna. Vi vet heller inte exakt varifrån de bostäderna kan tas.
Stefan Hanna (UP) hoppas att de ska få plockas från Sydöstra staden. Enligt honom påverkar folkomröstningens ja-röster Uppsalas chanser att omförhandla fyrspårsavtalet – det avtal som säger att Uppsala ska bygga 21 500 nya bostäder i Sydöstra staden i utbyte mot fyra tågspår till Stockholm.
Stefan Hanna (UP) hoppas att folkomröstningens ja-röster ska bli en fördel för Uppsala kommun i omförhandlingen av fyrspårsavtalet med staten.
Therez Almerfors (M) sitter i delegationen som kommer att förhandla – om staten svarar ja på förfrågan. Hon är av en annan uppfattning.
– Omförhandlingen har ingen koppling till den lokala folkomröstningen över huvud taget, säger hon.