Folket utan makt vid nya byggen

Uppsalas invånare har inget att säga till om när kommunen bestämmer sig för att förändra stadsbilden genom nya byggen. Politikerna försöker inte ens att ta till vara på Uppsalabornas synpunkter. Det är slutsatsen av en ny mastersuppsats gjord vid Uppsala universitet.

Författaren har tittat på bygget av Resecentrum.

Författaren har tittat på bygget av Resecentrum.

Foto: Nina Leijonhufvud/arkiv

Uppsala2012-08-12 12:17

Plan och byggnadsnämnden i Uppsala ska skapa en positiv dialog med medborgare. Och medborgarna ska känna att deras synpunkter tillvaratas. Så står det i Uppsala kommuns egna policydokument. En policy som inte alls överförs till verklighet enligt mastersstudenten Emilie Kremel vid Uppsala universitet som har studerat bygget av Resecentrum.
– Det som är anmärkningsvärt är att man inte har gjort något strukturerat försök att tillvarata medborgarnas synpunkter i projektets tidiga skede. Ingen av de politiker, tjänstemän eller privata aktörer som jag har intervjuat kan peka ut några konkreta exempel som visar att medborgarnas synpunkter har inverkat, säger hon.

Anledningen till att hon valde att rikta in sig mot just projektet Resecentrum säger hon beror på byggets magnitud.
– Det är ett fall där medborgardialog och medborgarinflytande borde kunna spåras därför att det är ett sådant pass stort projekt. Om man inte ens kan se försök att möjliggöra medborgerligt inflytande där, är det inte troligt att det sker i andra projekt som exempelvis Seminarieparken eller utbyggnaderna i Fullerö.

En av de politiker som har intervjuats i studien är plan- och byggnadsnämndens ordförande Liv Hahne (M). Hon håller inte med Emelie Kremel i hennes slutsatser.
– Plan och byggnadsnämnden har alltid samråd kring alla planer och det finns alltid synpunkter när kommunen ska bygga något. Men det är omöjligt att ta hänsyn till alla åsikter, säger hon.

Men hur kommer det sig att vare sig du eller någon annan från kommunen kan ge exempel på synpunkter från Uppsalainvånarna som har påverkat bygget av Resecentrum?
– Det har varit en lång och svår process där ju inte bara kommunen har varit involverad utan flera olika aktörer, så det är inte så att vi har kunnat bestämma allt. Sedan så fanns det inga direkta synpunkter från invånarna förrän på slutet när byggnationerna redan var i full gång.

Emelie Kremel tycker inte att det är ett helt hållbart argument.
– Självklart är demokrati inte en lätt fråga, men när man inte ens har gjort tydliga försöka att tillvarata medborgarnas synpunkter och önskemål så är det ett tecken på någonting ganska allvarligt.

Fakta

Så gjordes studien

Medborgaren och den lokala demokratin: En fallstudie av deliberativa processer i Uppsala kommun" är en masteruppsats av Emilie Kremel, student vid Uppsala universitet. Syftet med studien är att utvärdera den lokala demokratin och de deliberativa processerna i kommunen, det vill säga hur pass stor möjlighet medborgarna har att påverka beslutsprocesser.

I studien har Emilie Kremel intervjuat flera av de aktörer som har varit involverade i bygget av Resecentrum. Dessutom har en enkätundersökning genomförts där 43 hushåll i närheten av Resecentrum har deltagit, samt 198 Uppsalaboende pendlare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om