"Folk tittade konstigt på mig"

För sex år sedan tyckte Jeanette Almgren att det var jobbigt att prova kläder i Uppsala. Expediter tittade konstigt på henne när hon skulle prova plagg. En gång skulle hon köpa ett par trosor och frågade en anställd om de skulle passa henne, expediten svarade kort och kyligt ”Det tror jag inte”.
Hon upplevde bemötandet som fruktansvärt stötande och det slutade med att hon nästan helt slutade handla i klädaffärer.
– Jag började handla på postorder för då kunde jag prova kläderna i lugn och ro hemma utan att få en massa blickar från butikspersonal och kunder.

Som mest vägde Jeanette Almgren 133 kilo. Att vara så pass överviktig har inget att göra med att man är lat eller mindre intelligent, menar hon. Fetma är en sjukdom och i hennes fall handlade det om en starkt sockerberoende. Hon förnekade länge att hon vägde för mycket. Men när det blev tresiffrigt på vågen insåg hon att något behövde göras.
– Jag har aldrig varit pinnsmal men det var framförallt efter barnafödandet som vikten började bli ett problem. Mitt stillasittande arbete som busschaufför har inte hjälpt heller.
Jeanette Almgren kommer ihåg hur frustrerande det var att inte bli tagen på allvar. Hon minns speciellt ett jobbmöte där hon försökte göra sig hörd, men ingen verkade intresserade av att lyssna. Hon tror att det beror på att överviktiga personer anses som mindre seriösa.
– Folk tror att om man inte kan ta hand om sin kropp så kan man inte heller ta hand om sina arbetsuppgifter.

Som överviktig upplevde Jeanette Almgren en ständig rädsla att bli dömd av omgivningen. Det kunde te sig på olika sätt. Ofta satte hon sig lite på stolskanten eftersom det skulle vara för pinsamt att inte få plats. Hon tog även mindre mat på tallriken än vad hon gör i dag.
– Jag kände att folk skulle få sina fördomar bekräftade om de såg att jag hade jättemycket mat på tallriken.
Genom stavgång och sund kost har Jeanette Almgren lyckats gå ner 50 kilo. Hon började främst reflektera över människors attityder när hon började gå ner i vikt. Före det insåg hon inte att bristen på respekt för henne hade att göra med att hon var överviktig. Men ju fler kilo hon tappade desto fler människor var det som började visa en mer positiv attityd gentemot henne.
– Arbetskamraterna började lyssna på vad jag hade att säga, det var en väldigt tydlig skillnad.

Det blev också med ens mycket roligare och trevligare att gå i affärer eftersom hon inte längre blev uttittad av andra kunder eller personal. Det otrevliga bemötandet var som bortblåst. 
Jeanette Almgren har funderat på om attityder kan förändras beroende på vilket kön man tillhör. Hon har märkt att större män lättare får högre pondus på arbetsplatsen än överviktiga kvinnor.
– Det beror troligtvis på de olika mans- och kvinnoidealen. Kvinnor har en större press på sig att vara smala och om man inte uppfyller de kraven hamnar man i den avvikande kategorin – tjockisarna.
Och det är ett sjukt kroppsideal, tycker hon. Men det har blivit bättre. Mulliga modeller syns alltmer i modetidningar och butiker och det finns större utbud av affärer som säljer kläder till överviktiga.

I dag önskar Jeanette Almgren att människor kunde se insidans skönhet i stället för att fokusera så mycket på det yttre.