Karin Thellenberg, projektledare vid kansliet för teknik och naturvetenskap, och Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap på Uppsala universitet.
Bygget är den största investeringen som gjorts av fastighetsbolaget Akademiska Hus och Uppsala universitet. Förhoppningen är att det nya Ångströmlaboratoriet ska attrahera forskare och studenter från hela världen.
– Det är byggt för att främja spontana möten mellan forskare inom olika områden och på så sätt främja kreativiteten i all forskning, säger Johan Tysk, vicerektor för vetenskapsområdet teknik och naturvetenskap på Uppsala universitet.
Förutom att "nya" Ångström blir ett kluster av kunskap, flyttar även IT-sektionen in. Det tror vicerektorn kommer bidra till bättre forskning.
– IT finns i all forskning, exempelvis används artificiell intelligens (AI) när vi utvecklar batterier. Nu kan man helt plötsligt gå en våning ner för att få hjälp, säger Johan Tysk och fortsätter:
– Vi har redan märkt av ett stort intresse för att forska här och hoppas att byggnaden blir en magnet som lockar hit fler.
Utbyggnaden av nya Ångströmslaboratoriet har kostat 1,1 miljarder kronor. Det är alltså den största satsningen som Uppsala universitet och Akademiska Hus någons in gjort tillsammans.
De nya moderna lokalerna ska dels öka trivsel och dels möta institutionens tillväxt. Men eftersom utbyggnaden formgavs för tre-fyra år sedan, innan klimatet var i ropet, är det inte lika modernt ur ett klimatperspektiv.
– För varje byggd kvadratmeter har 350 kilo koldioxid släppts ut. Det ligger över de klimatmål vi har satt upp i dagens läge, säger Ove Eriksson som är projektchef på Akademiska hus.
”För varje byggd kvadratmeter har 350 kilo koldioxid släppts ut – det ligger över våra klimatmål”, säger Ove Eriksson, projektchef på Akademiska Hus
Det nya Ångströmlaboratoriet är däremot mer energieffektivt i drift och det finns planer på solcellspaneler på taket i framtiden.