"Flytta om du vill ha bredband"

Ge bredband till familjen på julafton. Telia bjuder på anslutningsavgiften och en digitalkamera. Så står det i Telias julreklam. Men för många gäller inte erbjudandet. Åsa Evertsdotter i är en av dem. Hon bor sedan fem år i ett radhus i villastadsdelen Norby. För en vecka sedan beslutade familjen att installera bredband med så kallad ADSL-teknik - bredband via telefonnätets kopparkablar. När hon kontaktade Telia fick hon nej. Det visade sig att familjen delar telefonledning med en granne. Då går det inte att köra bredband.
— Vi bor i radhus. Mina grannar kan inststallera bredband. Vi vill ha det mest för vår elva-årige son som älskar dataspel och vill spela över nätet med sina kompisar. Det hjälper inte att vända sig till en annan leverantör. Telia äger ju nätet, säger hon.

Delad ledning
Delade ledningar installerades mellan åren 1965 till -85. Det gjordes exempelvis i villaområden som förtätades eller växte successivt.
— Om det kom till ett eller flera hus på en gata så kunde de få dela ledning i stället för att man lade nya kablar. Det fungerar när det gäller vanlig telefoni, men inte för ADSL. Ingen kunde då förutse utvecklingen med Internet, säger Charlotte Löfgren vid Telias dotterbolag Scanova som äger och driver telefonnätet.
Exakt hur många svenska hushåll som inte kan få bredband vet ingen på Scanova. Det enda mått bolaget ger är att femton av ettusen förfrågningar har problemen. Men det handlar om flera tusen över landet.
— Av dom kan vi hjälpa en del exempelvis om grannen inte är intresserad av bredband. Det kan också gå att bygga om i teleskåpen. Men det kostar några tusen och det får abonnenten själv betala, säger Charlotte Löfgren.

A och B-lag
Åsa Evertsdotter anser att Telia delar in befolkningen i ett A och ett B-lag.
— Jag tycker det är oacceptabelt att ha sådan här begränsningar i infrastrukturen år 2002. Telia har en monopolställning och borde lösa problemen. Regeringen har dessutom sagt att alla ska ha tillgång till bredband, säger hon.
Scanova slår dock ifrån sig all kritik.
— Vi har ett krav från staten att förse svenska folket med telefoni. Vi har inte det kravet när det gäller ADSL. Att lägga ned nya kablar skulle kosta oförsvarligt massa pengar och vi är ett vinstdrivande bolag. Det finns inga sådana planer, säger Charlotte Löfgren.
Vad ska Åsa Evertsdotter och andra göra då?
— Jag vet inte. Vi kan inte erbjuda alla ADSL.
De alternativ som Åsa Evertsdotter har undersökt fungerar antingen dåligt eller blir oerhört dyrt att installera.
— Jag tror det är kört med bredband för vår del, säger hon.
I dag installeras inte längre delade ledningar.

Fotnot: Cirka 340 000 svenska hushåll har bredband med ADSL-teknik från flera av marknadens olika operatörer.

"Flytta om du vill ha bredband"

Flera tusen svenska hushåll kan inte få bredband med ADSL-teknik trots att grannarna har. Ledningarna är inte anpassade. Åsa Evertsdotter i Uppsala är en som drabbas. Flytta om du vill ha bredband var rådet från Telia, säger hon.

Flera tusen svenska hushåll kan inte få bredband med ADSL-teknik trots att grannarna har. Ledningarna är inte anpassade. Åsa Evertsdotter i Uppsala är en som drabbas. Flytta om du vill ha bredband var rådet från Telia, säger hon.