Flyget förorenar mer än man trott

Flyget förorenar betydligt mer än man tidigare har antagit. Enligt en färsk vetenskaplig rapport från Norge är flygets bidrag till växthuseffekten nästan fyra gånger så stor som man brukar hävda.

Foto: Scanpix

Uppsala2008-02-08 18:23
Att beräkning av utsläpp från flyg är ett omstritt ämne framgår inte minst av miljödebatten om Uppsala Air, planerna på en civilflygplats vid Ärna.
Naturskyddsföreningen har underkänt Uppsala Airs rapport om miljökonsekvenserna eftersom Uppsala Air bara tagit med utsläppen upp till 900 meters höjd. Det ger ingen riktig bild av flygets belastning på miljön eftersom utsläppen på hög höjd är det stora problemet, menar Naturskyddsföreningen.
- Man brukar räkna så enligt Chicagoavtalet från 1944, säger Lars Hylander, som är docent i miljöanalys på Uppsala universitet.

Men utsläppen upp till 900 meters höjd säger inte särskilt mycket om flygresans totala miljöbelastning.
- Under en tjänsteresa till Japan tog jag tid. Det tog mindre än 20 minuter innan planet kommit upp till 900 meters höjd. Landningen gick förmodligen snabbare. Hela resan tog elva timmar, men det var bara utsläppen under en knapp halvtimme som skulle räknas med.
De norska forskarna konstaterar att flygets bidrag till växthuseffekten i Norge är nästan fyra gånger så stor som man antagit, 10,1 i stället för 2,8 procent. Utikesflyget är värre än inrikesflyget eftersom utrikesflyget släpper ut avgaserna på mycket högre höjd.

- Det stora problemet med avgaser från utrikesflyget är att det tar så lång tid för koldioxiden att komma ner och få kontakt med växtligheten, säger Lars Hylander.
Växterna tar vid fotosyntesen upp koldioxid och avger syre och fungerar därmed som gröna lungor som motverkar växthuseffekten.
De båda forskarna vid Norges tekniska och naturvetenskapliga universitet i Trondheim konstaterar också att semester- och helgresor förorenar mest med 41,7 procent av alla utsläpp, följda av tjänsteresornas med 29,3 procent.
De som flyger mest i Norge är enligt studien män med hög utbildning och hög lön, administrativa chefer och personer med akademiska yrken. De flesta bor i större städer.






Flyget bidrar till den globala växthuseffekten via förbränning av flygbränsle. Främst bildas koldioxid och vattenånga. Globalt beräknas flyget svara för cirka 3,5 procent av människans samlade bidrag till växthuseffekten.
Koldioxid är en växthusgas som finns kvar länge i atmosfären, minst 100 år.
Flyget släpper ut ganska stora mängder vattenånga men dessa utsläpp är ändå bara en mycket liten del av den totala mängden vatten som finns naturligt i atmosfären.
En viktig åtgärd för att minska flygets miljöpåverkan är att utveckla motorer och flygplan med bättre miljöegenskaper och att ta fram effektivare flygvägar utan väntetider i luften.
Källa: Luftfartsstyrelsen
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om