Enligt kvinnan bevittnade deras gemensamma barn misshandeln. 40–åringen menar att han blev provocerad och därför bara borde dömas för ringa misshandel.
I förhör har kvinnan berättat om upprepade kränkningar, och några dagar efter misshandeln gjorde hon en polisanmälan. Hon ska då ha fått rådet att avbryta relationen och skydda barnen.
För att ordna ett alternativt boende åt sig själv och barnen tog hon kontakt med olika samhällsinstanser, men uppger att hon inte fick hjälp. Hon åkte då med barnen till deras mormor i sitt hemland tills situationen lugnat ner sig.
Kvinnan anhölls i sin frånvaro för bortförandet. Senare lockade mannen henne till Finland, där hon greps för att sedan häktas i Sverige.
Mannen dömdes till villkorlig dom med 75 timmars samhällstjänst och ska betala 11 000 kronor i skadestånd till kvinnan för misshandeln. Hon döms i sin tur till två månaders fängelse och ska ge mannen 23 389 kronor i skadestånd, på grund av egenmäktig förfarande med barn.
Domaren Klas Reinholdsson vill inte jämföra de båda straffen, men tar upp att kvinnan tog barnen till ett land som inte har någon överenskommelse om återföring till Sverige.
Trots detta beräknades inte hennes brott som grovt med anledning av hennes utsatta situation, att barnen tidigare varit hos mormodern och hade kontakt med pappan därifrån.
– Men är det artbrott (brott där straffet förmodas bli kortare tid i fängelse, reds amn) så ska det vara fängelse, säger Klas Reinholdsson.
Kvinnans försvarsadvokat Mario Ashman anser däremot inte att det rör sig om ett brott och menar att 34–åringen hade anledning att hålla barnen borta från deras pappa. Men han är inte förvånad över domen.
– Jag var nog rätt så säker på att det inte skulle anses som tillräckligt beaktansvärt när barnen själva inte hade utsatts för våld, säger han.
Ett psykologintyg vittnade däremot om att sonen visat tecken på att ha farit illa. Trots detta ansågs det inte som tillräckligt beaktansvärt att han hade bevittnat misshandeln.
Domaren Klas Reinholdsson menar att det är olika i fall till fall hur mycket tyngd som ska läggas vid vad barnen har sett.
– I det här fallet var det inte en akut situation, säger han.
Klas Reinholdsson anser inte att kvinnan försökte tillräckligt innan hon tog barnen till hemlandet.
– Det fanns till exempel en möjlighet att använda sig av reglerna i föräldrabalken.
Enligt honom är sådana här ärenden inte vanliga, även om det förekommer.
Är det generellt så att personer som flyr med sina barn från missförhållanden i hemmet löper en risk för att dömas för egenmäktighet med barn?
– Man måste ha beaktansvärda skäl om man ska göra det, det finns en möjlighet att man döms om man har gemensam vårdnad, säger Klas Reinholdsson.
Vid huvudförhandlingarna hade barnen ännu inte återkommit till Sverige.