Manar Al-Houda har bytt namn till Lyrans läroverk. Bilden är gammal och skylten med skolans tidigare namn är numera nerplockad.
"Polisen inleder förundersökning mot Manar Al-Houda". Så löd en rubrik i UNT 2004. Den gången handlade det om att elever utsatts för allvarliga kränkningar av lärare och till exempel ska en åttaårig pojke ha fått huvudet nertryckt under vattnet i en diskho.
Under åren har friskolan Manar Al-Houda i Valsätra omgivits av negativa rubriker. Det har handlat om allt från frågetecken om vart skolpengarna tagit vägen till anklagelser om att eleverna tvingats studera koranen och att ledningen ljugit om skolans bemanning.
Som UNT rapporterat har Manar Al-Houda sedan någon vecka en ny ledning, som uppges sakna koppling till den tidigare styrelsen. Ny ordförande i föreningen bakom skolan är Magnus Björkegren som driver Flustret och har engagemang i en rad fastighetsbolag i Uppsala.
– Rektorn har bytts ut, men lärarna är kvar och jag har fått ett väldigt bra intryck av dem, säger Magnus Björkegren.
Han är fast besluten att skolan ska lämna historiken av skandalrubriker bakom sig.
– Skolan har jättepotential, både personalen och eleverna är fantastiska, tycker han.
Magnus Björkegren säger att Lyrans läroverk ska drivas som aktiebolag, bland annat för att öka insynen i den tidigare slutna verksamheten.
Som ett led i omgörningen har Manar Al-Houda bytt namn och heter numera Lyrans läroverk. Skolan har förr anklagats för att påtvinga barnen undervisning i islam men enligt Magnus Björkegren vore något sådant otänkbart idag.
– Det här är en helt vanlig skola, framhåller han.
Hur kommer det sig att du går in i projektet?
– Jag har tidigare drivit stödboende för ungdomar på glid och hade först funderingar på att starta ett hvb-hem. Men sen fick jag höra talas om den här skolan och tycker det är viktigt att den finns kvar, uppger Magnus Björkegren.
Det han syftar på är att Skolinspektionen i våras drog in tillståndet för Manar Al-Houda vilket inneburit oklarheter kring elevernas framtida skolgång. Men den dåvarande ledningen överklagade och undervisningen har kunnat fortsätta i väntan på domstolsbeslut. Magnus Björkegren ser det som angeläget att skydda eleverna inför hotet om stängning, och lyfter fram det som en viktig orsak bakom övertagandet.
Magnus Björkegren tillsammans med Birgitte Blicher, nytillträdd rektor på Lyrans läroverk.
Skolan har drivits som en ideell förening vilket inneburit minimal insyn. Enligt Magnus Björkegren ska verksamheten flyttas över till ett aktiebolag.
– Aktiebolag innebär tydligare regler kring ekonomisk redovisning och dessutom ökar transparensen vilket är bra.
Ytterligare turer väntar nu kring Lyrans läroverk. Anledningen är att Kajan, en annan friskola i Uppsala, lägger ner sin grundskola efter årsskiftet. Nya skolplatser behöver därför snabbt ordnas fram åt 54 elever och det vill Lyrans läroverk hjälpa till med.
Under tisdagen var flera av Kajans föräldrar på möte i Lyran där de erbjöds att placera sina barn.
– Intresset från föräldrarna var stort. Om föräldrarna vill kan eleverna från Kajan börja här redan om någon vecka, säger Lyrans nytillträdda rektor Birgitte Blicher.
De föräldrar UNT varit i kontakt med är skeptiska, det finns en oro för att resurserna inte ska komma på plats i tid för terminsstarten.
Än så länge drivs skolan vidare i föreningsform. Skolinspektionen avvaktar prövning eftersom det samtidigt pågår en domstolsprocess.
– Tillståndet för huvudmannen (föreningen) har återkallats och det har överklagats till förvaltningsrätten. Vi har fått kännedom om att det har skett förändringar i föreningens styrelse, men någon ägar- och ledningsprövning är inte aktuell att inleda nu, innan domstolen fattat sitt beslut.
Det säger Carin Clevesjö, enhetschef på Skolinspektionen, som svarar via mejl.
– Om en ny juridisk person, till exempel ett aktiebolag, vill driva verksamheten vidare efter att ett tillstånd har upphört, behöver de komma in med en ansökan om det, förklarar hon.
I det läget görs en fullständig prövning av sökandens förutsättningar att driva skolan. Då kontrollerar Skolinspektionen bland annat att det finns tillräckligt elevunderlag, att ägarna har ekonomiska förutsättningar på lång sikt och att ägarna har insikt om regelverken som styr verksamheten.