Flottbyggare i farten
Flottbyggarna jobbar nu febrilt med att konstruera farkosterna inför årets forsränning. Men att deras verk förstörs får de räkna med.- Desto fler som välter desto roligare blir det för publiken, säger Ulrika Bohlin, som är en av flottbyggarna.
Foto: Rolf Hamilton
- Jag vill hinna stå i kön och komma in på champagnegaloppen i år. Men att forsränna är något man ska göra som student i Uppsala. Det är en enorm adrenalinkick och det är jättekul. Man krigar lite med de andra som åker och kastar vattenballonger på varandra, säger hon.
Ulrika Bohlin är engagerad i Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår (UTN) som anordnar forsränningen. Hon kommer tillsammans med elva andra att ansvara för att kårens flotte blir ordentligt byggd och snyggt utsmyckad; detta är kanske extra viktigt eftersom denna flotte kommer att inleda hela forsränningen.
Det finns vissa regler som de som bygger måste hålla sig till, men det är främst säkerhetsmässiga aspekter som de ska tänka på. De får till exempel inte bygga något som står ut så mycket att man riskerar att drunkna om flotten välter. Några estetiska begränsningar finns dock inte.
I år ska UTN:s flotte föreställa en livboj, tanken är att den ska symbolisera en trygg punkt i stormen och Ulrika Bohlin är spänd på att se hur den klarar fallet. Om hon fick välja helt fritt och skulle göra en egen flotte skulle den dock se lite annorlunda ut. Hennes drömflotte skulle vara antingen rosa eller så skulle den ha något aktuellt tema som exempelvis refererar till det eventuella avskaffandet av kårobligatoriet.
- Det skulle vara kul med en flotte som uttrycker något och är byggd för att förändra, säger hon.
Varje år delas ett antal pris ut, bland annat finns pris för snyggaste kraschen och bästa publikfrieri. Något sådant pris lyckades inte Ulrika Bohlins flotte knipa när hon var med, flotten i fråga var målad som en punschrulle vilket inte riktigt gick hem hos publiken. Att välta snyggt lyckades de inte heller med men det kanske blir ändring på det i år.
- För två år sedan hade vi byggt en stabilare flotte än vad vi hade tänkt men vi hade hoppats att den skulle gå sönder lite i alla fall. I år hoppas jag att vår flotte går sönder lite lagom, säger hon.
Flottarna är byggda av frigolitskivor och plank och i år är ett 90-tal flottar anmälda till forsränningen. De som bygger flottarna har sex dagar på sig att färdigställa farkosterna och Ulrika Bohlin kommer att vara ute på byggområdet så mycket som möjligt. Det här med forsränning har gett henne blodad tand.
- Nästa år ska jag absolut vara med och bygga igen i alla fall. Man vet aldrig om jag kommer ränna igen. På ett eller annat sätt kommer jag att vara i eller vid ån, säger hon bestämt.
Fakta Ulrika Bohlin
Ålder: 24 år
Bor: I Flogsta låghus
Kommer ifrån: Örebro
Aktuell: Som flottbyggare och som anordnare av forsränningen.
Pluggar: Till civilingenjör i miljö- och vattenteknik.
Tycker om att: Sy, läsa, resa och engagera sig i Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår.
Favoritställe i Uppsala: Vid ån en solig dag med en kulglass.
Dansar till: Det som går att studsa till.
Går helst ut: På V-dala eller Östgöta nation.
Fakta om Forsränningen
Den första forsränningen i Fyrisån arrangerades sista april år 1975. Idén kläcktes av två civilingenjörsstudenter och en blygsam publikskara följde flottarnas första färd nerför ån. Detta var upptakten till den forsränning som i dag engagerar en kommitté som består av 22 personer som under drygt ett halvår jobbar med Forsfestivalen och Forsränningen.
Det är Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår som anordnar tävlingen. Forsränningen har aldrig varit en tävling där det gäller att komma först i mål. Det gäller i stället att rännarna bjuder på sig själva om de vill kamma hem prisen. Bland annat delas rektorns pris och bästa krasch-priset ut.
På senare år lockas närmare 40 000 besökare till ån för att under valborgsförmiddagen betrakta flottränningen. Det är en folkfest som allmänheten kan ta del av hela veckan före valborg. Då öppnar nämligen byggplatsen vid Ångströmslaboratoriet och den som vill kan titta på när flottbyggarna konstruerar farkosterna.
Den 29 april visas de färdiga flottarna upp för allmänheten och den sista april böjar själva forsränningen klockan 10.00. Efter att sista flotten går i mål kommer 2000 plastankor att släppas ut vid S:t Olofsbron. Då startar det så kallade ankracet som är ett lotteri där intäkten går till välgörenhet.
Källa: Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår. Den historiska återblicken är hämtad från en intervju med Anders Ahnesjö som genomförde den första ränningen 1975. Allt detta via Gabriella Hernqvist, pressansvarig för forsränningen.
Den första forsränningen i Fyrisån arrangerades sista april år 1975. Idén kläcktes av två civilingenjörsstudenter och en blygsam publikskara följde flottarnas första färd nerför ån. Detta var upptakten till den forsränning som i dag engagerar en kommitté som består av 22 personer som under drygt ett halvår jobbar med Forsfestivalen och Forsränningen.
Det är Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår som anordnar tävlingen. Forsränningen har aldrig varit en tävling där det gäller att komma först i mål. Det gäller i stället att rännarna bjuder på sig själva om de vill kamma hem prisen. Bland annat delas rektorns pris och bästa krasch-priset ut.
På senare år lockas närmare 40 000 besökare till ån för att under valborgsförmiddagen betrakta flottränningen. Det är en folkfest som allmänheten kan ta del av hela veckan före valborg. Då öppnar nämligen byggplatsen vid Ångströmslaboratoriet och den som vill kan titta på när flottbyggarna konstruerar farkosterna.
Den 29 april visas de färdiga flottarna upp för allmänheten och den sista april böjar själva forsränningen klockan 10.00. Efter att sista flotten går i mål kommer 2000 plastankor att släppas ut vid S:t Olofsbron. Då startar det så kallade ankracet som är ett lotteri där intäkten går till välgörenhet.
Källa: Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår. Den historiska återblicken är hämtad från en intervju med Anders Ahnesjö som genomförde den första ränningen 1975. Allt detta via Gabriella Hernqvist, pressansvarig för forsränningen.
Så jobbar vi med nyheter