Floridabo söker sina rötter i Uppland

Framgångsrika efterforskningar. Marjorie Ragosta från Tallahassee i Florida har spårat förfäder och förmödrar över hela Mellansverige, merparten i Uppland och Västmanland.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala2007-07-31 00:01
I landsarkivets tysta lokaler i Uppsala tillbringar 77-åriga Marjorie Ragosta, född Nystrom, sina somrar. För nionde året har hon rest hit från Florida för att leta efter sina svenska förfäder.
1916, 19 år gammal, klev Bror Alexis Nyström, Marjorie Ragostas far, ombord på Amerikabåten för att slippa militärtjänstgöringen.
Precis som för många andra utvandrare innebar de svåra tiderna under depressionsåren att kontakten med fäderneslandet bröts. Det enda som påminde om Sverige under Marjorie Ragostas uppväxt var en sång som hennes far brukade sjunga tillsammans med henne.

Den engelska titeln på sången var "the Northlanders longing for home".
- Jag tror att han längtade hem till Sverige. Och hans längtan väckte en längtan hos mig också.
Det var dock inte denna längtan som för 25 år sedan fick henne att börja släktforska
- Innan min mamma dog brukade jag ta henne till New Foundland på somrarna, där hon växte upp. Hon och hennes syskon satt ofta och pratade om deras uppväxt, och jag började spela in deras samtal på band. Det var så allt började.
Innan Marjorie Ragosta första gången reste till Sverige för att söka sin fars släkt anlitade hon en expert på släktforskning i Sverige som hjälpte henne att komma i gång.

Från henne fick Marjorie Ragosta en del oväntade upplysningar.
- Jag kände till att min far var född på en plats som hette Kalmar. Jag trodde att det var staden Kalmar, men det visade sig att det var Kalmar socken i Håbo kommun.
Hon fick också veta att hennes farfars farfars far tillhörde resandefolket
- Jag visste inte ens att det fanns ett sådant folk, berättar Marjorie Ragosta.
Under tiden i Sverige - oftast mellan fyra och sex veckor åt gången - sitter hon hos landsarkivet från det att de öppnar till dess de stänger. Men hon brukar också leta upp de platser där hennes förfäder levt, ofta med hjälp av lokalbefolkningen.
- Alla är så hjälpsamma. Jag håller inte alls med de som säger att svenskarna är slutna.

På sätt och vis fattar man tycke för alla släktingar som man hittar, säger Marjorie Ragosta. Men en del öden berör mer än andra. Hon nämner två kvinnor som levde ungefär samtidigt på 1800-talet.
- Båda fick barn utom äktenskapet. En av dem förblev ogift och uppfostrade sin son själv, som det gick väl för. Den andra hade det väldigt svårt. Hon fick flera utomäktenskapliga barn till. Två män som hon var gift med dog efter en kort tid, och tre av hennes barn också.
De svenska kyrkböckerna gör det på många sätt lätt att släktforska i Sverige jämfört med England, där hennes mor härstammar ifrån. Men efternamnen krånglar till det, konstaterar Marjorie Ragosta.
- Om man hittar någon som heter Johansson måste man gå igenom alla Johan i socknen och försöka lista ut vilken som är fadern.

Trots att hon är inne på nionde året hittar Marjorie Ragosta hela tiden nya svenska anförvanter. Vissa av släktlinjerna har hon lyckats följa ända till 1500-talet.
Några planer på att sluta har hon inte.
- Jag kommer att återvända till dess mina barn säger att jag inte får åka längre.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om