Anders Jorlin är på väg för att hämta dottern Olivia vid Gamla Uppsala skola.
För många föräldrar är en skola i närområdet viktigt och en faktor som vägs in när barnfamiljer letar bostad.
På Flogstaskolan hämtar Jennie Nordberg sonen Herman, som nu går i förskoleklass.
– Det har varit en ynnest att bo i Flogsta och ha skolan så nära. Det handlar både om logistiken, att få ihop vardagspusslet, och den sociala aspekten där barnen lär känna varandra i närområdet, säger Jennie Nordberg.
När den utmätta tiden för Flogstaskolan enligt kommunens plan har runnit ut, så har Jennie Nordbergs son gått vidare till nästa skolstadium och en ny skola. Hon hoppas ändå att politikerna landar i att Flogstaskolan får vara kvar, även efter 2029.
I andra änden av stan hämtar Anders Jorlin dottern Olivia vid de tillfälliga modulerna som inrymmer Gamla Uppsala skola. Efter sommaren ska modulerna bort, och eleverna får åka till nya moduler i Gränby. Till 2028 ska en ny skola stå klar i Gamla Uppsala, enligt de nuvarande planerna.
– Det har varit superviktigt att ha en skola här i närområdet, säger han.
Men att en ny skola i Gamla Uppsala finns kvar i kommunens planering samtidigt som en ny skola i Flogsta strukits är inte hugget i sten. Den nuvarande planen innebär att nya skolor byggs som utökar antalet grundskoleplatser i kommunen med 2 800 jämfört med i dag. Samtidigt väntas antalet grundskoleelever minska med ungefär 1 300 under samma period. Jämfört med i dag kan skolorna alltså stå med drygt 4 000 tomma platser.
– Vi är inte klara. Det här är ett arbete som pågår hela tiden. Det handlar inte heller bara om enskilda skolor utan det är så mycket mer i pusslet där många skolor behöver renoveras ordentligt och eleverna evakueras till andra skolor, säger Eva Christiernin (S), ordförande i utbildningsnämnden.
Hon är dock tydlig med att det handlar om tuffa prioriteringar.
– Vi vill att man ska kunna ta sig till skolan på ett tryggt sätt. Men samtidigt är det inte försvarbart att ha fler skolor än vi behöver Då skulle det bli mindre pengar över till lärare, och det drabbar alla elever, säger hon.
Eva Christiernin lyfter också en möjlighet som öppnar sig när det inte är lika trångt i skolorna. Kommunen vill städa upp i den nuvarande uppdelningen där vissa skolor har årskurser F–5 och andra F–6 och eleverna får byta till en högstadieskola i antingen sexan eller sjuan.
– Vår målsättning är att hålla ihop mellanstadiet. Det blir inte bra när man redan i årskurs 6 kommer in i en högstadiestruktur. Det är stressande för många elever, säger hon.