I mitten av 1980-talet var 6 av 10 läkarstudenter män. Övervikten av män höll i sig fram till slutet av 1990-talet då vågskålen stjälpte över. Att kvinnor nu är i majoritet är ett resultat av att flickor pluggar mer och har bättre betyg än pojkar, anser tre läkarstuderande som UNT träffat.
För att komma in på läkarprogrammet krävs nämligen högsta betyg i alla ämnen om man söker in på sina gymnasiebetyg, alternativt att man får full pott på högskoleprovet.
– När jag gick i skolan var det okej att vara tjej och satsa på studierna. Bland killarna fanns en anti-pluggkultur, det var töntigt att plugga, man skulle vara född smart och glida genom skolan men det håller ju inte i längden, säger Stina Öberg.
Hon är 23 år och går sin sjunde termin för att bli läkare. Frans Bjellerup, 25 och Anna Brunell, 23, började läkarutbildningen direkt efter gymnasiet och går sin elfte termin.
– Nu låter jag kanske lite dryg men jag tillhörde de där killarna som fick bra betyg utan större ansträngning. Jag gjorde inte många knop på gymnasiet men har ett bra minne och satsade i stället på högskoleprovet innan jag tog studenten, säger Frans Bjellerup.
– Jag tror att flickor fostras till att ta för sig i dag på ett annat sätt och att det förväntas att man ska satsa på sin utbildning. Sen betyder också stödet hemifrån jättemycket. Själv har jag min mamma att tacka, säger Anna Brunell.
Killar tog mer plats på lektionerna men presterade ändå sämre, tycker Stina Öberg. Men i skolan märkte hon inte av ojämlikheten så mycket. Det var först när hon började extrajobba som hon blev varse att män behandlas mer efter sitt kön än individuella kvalifikationer.
Frans Bjellerup tycker däremot att han märkte av ojämlikheten. Killarna kunde komma sent på lektionen och fick prata och busa på tjejernas bekostnad.
– Pojkarna fick och förväntades ta mer plats, säger han.
Att läkarutbildningen lockar kvinnor syns redan i ansökningsprocessen. Två av tre som söker in är kvinnor. Men i yrket är det fortfarande ett överskott av män, även om gapet minskar för varje år. Det beror på att utlandsfödda läkare flyttar till Sverige och börjar jobba här samt att män som inte kommer in på utbildningen i Sverige utbildar sig till läkare i utlandet, för att sen flytta hem igen.
Prognosen visar att år 2020 är cirka 47 procent av de svenska läkarna kvinnor. I dag tjänar de i snitt 1 500- 2 000 kronor mindre än en man.
– Även om det är ganska jämn könsfördelning på utbildningen ser det inte alltid ut så längre fram i yrkeslivet. Det finns vissa specialiteter som är tydligt mansdominerade, till exempel thorax- neuro- och kärlkirurgi, och andra som är kvinnodominerade, som gynekologi, säger Anna Brunell.
Hon var på nyligen på en genusföreläsning som facket ordnat. Där presenterades en studie där äldre kolleger gav tips till läkarstudenter. De manliga studenterna fick rådet att följa sina drömmar när de valde specialitet. De kvinnliga studenterna fick rådet att de ska tänka praktiskt och så att det passar familjen.
– När vi är med på operationer är det underförstådda budskapet från handledarna att killar ska klara att stå. Tjejer får frågan ”Vill du sitta ner och vila?”. Det finns en machoattityd som går ut på att ”klarar du inte att stå på en bukoperation flera timmar i sträck, passar du inte som kärlkirurg”, säger Frans Bjellerup.