Pojkarna är latare
— En idé är att pojkar har god självkänsla och inte tror att de behöver jobba lika hårt. Studier visar att pojkar skattar sin förmåga högre än flickor, kommenterar undervisningsråd Mattias Sjöstrand som leder projektet.
Andra teorier om skillnaderna i resultat bygger på att flickor planerar sin framtid noggrannare än pojkar, och att de ser på längre sikt.
Ulrika Lundquist är genuspedagog i Uppsala kommun, och hennes spontana reaktion inför rapporten är att Skolverkets formulering riskerar att leda till att flickornas framgångar ses som ett problem.
Innan 1980-talet — då pojkarnas genomsnittsbetyget var högre — drogs andra slutsatser. Då skulle flickorna genom särskilda insatser i matematik och teknik förbättra sina resultat.
Kanske har flickorna fostrats och anpassat sig till att högre krav ställs på dem, reflekterar hon.
- Jag har tidigare tagit del av studier och rapporter som valt samma typ av definiering. Själv tycker jag förstås att det snarare är pojkarnas bristande resultat som är problemet, säger hon.
Invandrarflickor vinnare
Alla studier visar att det är invand
— De är ambitiösa, målinriktade och vill ha höga betyg. De har kommit på en väg att drastiskt ändra sina förutsättningar i livet. Skolans största misslyckande är de många avhoppen av främst killar med invandrarbakgrund.
Men i sitt arbete träffar Ulrika Lundquist även tjejer som går i klinch mot systemet.
— Annars är det ju så att det är killarna som bryter mot reglerna medan flickorna fogar sig och upprätthåller dem.
Hennes erfarenhet är att dessa flickor upplevs som mer provocerande för lärarna än vad utåtagerande pojkar gör.
— Flickorna — som ofta har problem med att identifiera sig med genusnormen för hur en tjej skall vara i skolan — irriterar lärarna mer än vad stökiga pojkar gör. Det här är högljudda tjejer som "äger" skolkorridorerna.
Speciellt manliga lärare kan känna sig maktlösa eftersom många av tjejerna är expressiva på ett "okvinnligt" sätt, bär utmanande kläder och inte så sällan använder en manipulerande teknik. Den bitchiga invandrartjejen med socialt svår bakgrund står i bjärt kontrast till de duktiga medelklassflickorna på de teoretiska gymnasieprogrammen, sammanfattar hon.
Lärarens kön oviktigt
Av Skolverkets rapport framgår att det kan vara en myt att lärarens kön skulle ha någon betydelse för skillnaden i betygsresultat. Ulrika Lundquist är böjd att hålla med:
— Det viktiga är inte lärarens kön, utan hur eleven blir bemött och inkluderad i skolan.
Skolverkets pågående projekt om könsskillnader i skolan kommer att redovisas under 2006.