Det visar forskare vid Linköpings universitet, Karolinska Institutet och Uppsala universitet i en studie bland 18 heterosexuella och 12 manliga homosexuella föräldrar till barn som tillkommit med hjälp av en surrogatmamma i något annat land. Deltagarna kom från en intressegrupp för personer som fått barn genom surrogatmödraskap.
– Oavsett vad man har för åsikt i frågan om surrogatmödraskap bör legaliseras i Sverige är det ur ett barnperspektiv bra att föräldrar som fått barn med hjälp av en surrogatmamma utomlands för det mesta verkar vara öppna med detta, i synnerhet i kontakter med barnhälsovården, säger professor Agneta Skoog Svanberg vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.
Nio av tio var i kontakter med barnhälsovården helt öppna med att barnet kommit till genom surrogatmödraskap, något färre i kontakter med dagis och fritidsaktiviteter för barnet. Manliga homosexuella föräldrar var oftare än heterosexuella föräldrar öppna med hur barnet kommit till.
– Eftersom de allra flesta uppgav att de hade behandlats positivt eller precis som vilken förälder som helst i sådana sammanhang verkar öppenheten glädjande nog inte ha haft någon negativ påverkan på hur de blivit bemötta, säger Agneta Skoog Svanberg.
Barn som blivit till med hjälp av donerade ägg eller spermier har laglig rätt att i vuxen ålder få veta vem deras donator är och Socialstyrelsen rekommenderar att föräldrar till barn som tillkommit på dessa sätt tidigt berättar för barnen om deras ursprung. Någon motsvarande rätt finns inte för "surrogatmödrabarn".
– Alla föräldrarna i vår studie uppgav dock att de redan hade börjat berätta för sina barn om surrogatmödraskapet eller planerade att göra det senare, oftast när barnet var mellan två och sju år, säger Agneta Skoog Svanberg.
Deltagarna besvarade också ett särskilt frågeformulär för att mäta föräldrastress. Svaren visade att stressnivåerna var låga hos de allra flesta, oavsett föräldrarnas sexuella lägning, och lägre än vad som framkommit i studier med föräldrar som fått barn efter en vanlig provrörsbefruktning med egna ägg och spermier.
– En förklaring till detta kan vara att föräldrar till barn som tillkommit genom surrogatmödraskap redan i utgångsläget har lägre stressnivåer än de flesta, eftersom de kommer från en priviligierad grupp som har råd att betala mellan en halv och en miljon kronor för att få ett "surrogatmödrabarn", säger Agneta Skoog Svanberg.
Fotnot: Studien publicerades nyligen i tidskriften Acta Obstetrica et Gynecologica Scancinavica.