Flest olyckor vid på- och avstigning
Mellan åren 1994 och 2001 dödades eller skadades 361 barn svårt vid olyckor intill skolskjutshållplatser. Och siffrorna visar inga tecken på att sjunka under senare år, säger trafikforskaren Anna Anund vid VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.
— De flesta olyckor sker när barnen springer ut bakom bussen och blir påkörda av andra fordon som inte observerar dem. Det finns ingen speciell förarkategori som är inblandad utan det är alla sorter, du och jag, folk på väg till eller från jobbet, säger Anna Anund.
Bakgrunden till Anna Anunds studie var att hon tyckte frågan om bältesanvändning fått för stor fokus i debatten om skolskjutssäkerhet.
— Om man ser till var olyckorna sker, ute på vägarna, får man en vink om problemet. Barnen skadades inte främst på grund av att de inte satt bältade i bussen.
Just nu sjösätts ett försök med 30-sträckor i anslutning till skolbusshållplatser i fem svenska kommuner. Dessutom har förslag väckts om att införa stopplikt vid stillastående skolbuss.
— I USA är det så. Men från VTI:s sida är vi kritiska mot en sådan lag. Vi har helt andra miljöer, där till exempel barn väntar på bussar både på 90- och 110-vägar. Det är svårt att se hur man skall kunna hålla stopplikten.
Men också 30-km-försöken är knepiga, säger Anna Anund.
— Det är många frågor som måste lösas, och vi måste vara säkra på att ha korrekt beslutsunderlag. En tredjedel av skolbarnen åker ordinarie linjetrafik, skall den också omfattas av en 30 km-lag? Andra frågor rör hur sträckan skall märkas ut, om ordinarie turer också skall omfattas, och hur markeringerna skall se ut.
Försök har gjorts i Linköping med mobila hållplatser. Hållplatsen har en ljusramp som aktiveras av sändare barnen har på sig i eller i skolväskan. När de närmar sig skickar sändaren ut signaler som gör att ljusrampen börjar blinka.
Tester i fält har visat att förarna sänkte farten med 20 km/tim. De höll också längre avstånd till den blinkande hållplatsen.
Så jobbar vi med nyheter