Flera Uppsalagymnasier saknar arbetsplan
Flera gymnasieskolor i Uppsala saknar en lokal arbetsplan, trots att det är ett krav enligt gymnasieförordningen.
— Det står klart och tydligt i förordningen att en arbetsplan ska finnas. Planen är ett viktigt dokument eftersom den talar om vad skolan ska satsa på i framtiden, vilka områden man anser är särskilt viktiga, säger hon.
Flera skolor har i stället hänvisat till kvalitetsredovisningarna, men det är ett svar som Charlotte Sävås Nicolaisen inte finner tillfredsställande.
— Arbetsplanen blickar framåt, kvalitetsredovisningen handlar om vad som hänt det senaste året.
"Jobbar med planerna"
Katedralskolan hör till de skolor som saknar en plan.
— Vi har flera olika planer som vi arbetar efter. Ambitionen är att vi ska få till en lokal arbetsplan, förhoppningsvis under nästa läsår, säger biträdande rektor Leif Wiklund.
Celsiusskolan håller just på att utarbeta en plan.
— Vi har en flera år gammal ledningsdeklaration, som vi nu anpassar efter nya förhållanden, säger Birgitta Burmeister, biträdande rektor.
Ekebyskolans ledning hävdar att man arbetar med revidering av sin plan.
— Just nu är den inget levande dokument i skolan, säger Ingrid Söderberg.
På Fyrisskolan har man ett styrdokument, där man anser att den lokala arbetsplanen ingår.
— Jag sitter just nu och reviderar den inför nästa läsår, säger rektor Stefan Jontell.
"Revideras regelbundet"
Lundellska skolan har länge haft en egen arbetsplan som revideras regelbundet.
— Det är skolans viktigaste dokument. Jag berättar om innehållet för alla nya elever, säger rektor Gunilla Stenkula.
På tre A4-sidor sammanfattas vilka frågor som man på Lundellska anser är de viktigaste. Där finns nyckelord som kunskapsutveckling, elevinflytande, ansvar och respekt.
— Jag kan hänvisa till arbetsplanen när jag sätter gränser. Om en elev kallar någon för hora, bryter det mot planens ord om respekt.
Även på Bolandsskolan betonar ledningen vikten av en egen arbetsplan.
— Den är ett av våra tyngre dokument, säger biträdande rektor Lars Andrén.
"Vårt rättesnöre"
På Linnéskolan har man under det senaste året utformat en arbetsplan.
— Den är vårt rättesnöre, vår vardagsbibel, säger rektor Lars Palmqvist.
Dessutom ska man på Linnéskolan under nästa läsår gå ett steg längre och göra en handlingsplan, ett mer konkret redskap för hur man ska arbeta vidare med två hjärtefrågor, pedagogik och elevernas delaktighet.
I morgon, torsdag, presenteras rapporten för politikerna i nämnden för frivillig utbildning. Den bygger på enkäter bland över 1 200 gymnasieelever, vuxenstuderande och lärare.
Två av tre gymnasieelever anser att de i ganska eller mycket hög grad har möjlighet att påverka arbetssätten i skolan. Utvärderare Charlotte Sävås Nicolaisen kommenterar:
— Det finns ett stort behov av att öka elevernas delaktighet, deras inflytande i klassrummet. Men det är tydligt att mycket är på gång i skolorna.
Så jobbar vi med nyheter