I botten på en liten rund plastburk ligger sågspån. Om man tittar riktigt nära kan man även se små vita prickar, som är fluglarver. 20 000 stycken närmare bestämt. Men snart kommer de vara betydligt större. Björn Vinnerås, docent på institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), visar en likadan burk med tio fullt synliga larver.
– De här är en vecka gamla, men väger lika mycket som de 20 000 tvådagarslarverna tillsammans.
Tillväxtkurvan är inte det enda som är effektivt med den svarta soldatflugans larver. Björn Vinnerås använder dem till att ta fram metoder för avfallsåtervinning. Han och kollegan Cecilia Lalander deltar i ett forskningsprojekt för säker livsmedelshantering i utvecklingsländer.
– Vår ingång var att minska smittspridning. 75 procent av jordens avfall återvinns inte i dag, vilket innebär stora smittrisker. Vi arbetar främst mot Uganda, där mycket organiskt avfall blir liggande och kan sprida smitta, som salmonella och andra diarrésjukdomar.
För att implementera återvinning i länder som saknar skattefinansierat avfallshanteringssystem krävs ekonomiska incitament. Här kommer fluglarverna in i bilden. Organiskt avfall - från både kök och toaletter - som fluglarver får leva i minskar kraftigt i volym och renas från salmonellabakterier. Vid fyra veckors ålder är larverna färdiga att förpuppas, och kryper ut ur avfallet. Om man då samlar dem kan de användas som proteinkälla i djurfoder. Fluglarverna är nämligen riktiga näringsbomber – de består av 40 procent protein och 30 procent fett. Samtidigt kan det bearbetade avfallet bli gödsel. På så sätt är metoden både ekologiskt hållbar och ekonomiskt gynnsam.
– Ett jordbruk kan i princip bli självförsörjande så här, säger Björn Vinnerås.
Det är långt ifrån bara i utvecklingsländer som fluglarverna kan göra nytta. Björn Vinnerås förhoppning är att kompostering med fluglarver ska kunna ersätta biogasanläggningar i hela världen. Om det fiskmjöl som vanligtvis används i djurfoder kunde ersättas med torkade fluglarver skulle fisketrycket minska. En sådan förändring i foderproduktionen är dock i dagsläget inte möjlig i Sverige.
– På grund av EU: s regelverk får man inte använda flugor i djurfoder. Men man håller på att se över det nu. I Kanada säljs redan katt- och hundfoder som innehåller fluglarver.
Fluglarverna kan dessutom återvinnas till material som vax, olja och plast.
Forskningsprojektet har sammanlagt krävt 200 kilo bajs. Det har samlats in bland frivilliga, mestadels kollegor på institutionen, som lämnat in sin avföring i vanliga hundbajspåsar. Till försöken har man även använt annat avfall, som kökssopor och kycklinggödsel, men slutsatsen är att fluglarverna växer allra bäst i just bajs. Det är en anledning till att Björn Vinnerås tror att kompostering med fluglarver kommer att få ett stort genomslag.
– Ett ton avfall har ett värde motsvarande 1000 kronor. Det är ungefär den mängd tio personer bajsar på ett år.
Projektet kommer att pågå i ytterligare två år. Under den tiden ska de ägna sig åt att maximera avfallsbehandlingsprocessen. I dag har de kapacitet att behandla tio kilo per dag, men målet är ett ton.
– Det är utmaning, men jag tror att vi lyckas, säger Björn Vinnerås.