Jonas Eronen, presstalesperson för Uppsalapolisen.
Flera personer blev vittnen till bland annat skottlossningen i Sävja den 22 april.
"När jag kom fram såg jag en man som blivit skjuten i benet," har ett vittne berättat för UNT. Ett flertal personer ska sedan ha hjälpt till att stoppa blödningen hos den skottskadade mannen.
Samma vecka skedde två ytterligare skottlossningar i Uppsala. Jonas Eronen, presstalesperson i polisregion Mitt, berättar hur du ska agera om du blir vittne till en skjutning eller annat brott.
– Det viktigaste att göra om du inte själv blir utsatt är att stanna upp, göra iakttagelser, larma och självklart hjälpa den brottsutsatte enligt egen förmåga.
Ska man alltid gå fram och hjälpa till eller kan det sabotera för polisens arbete?
– Liv och hälsa går alltid före. Klart du kan råka röja spår, men man får ju prioritera. Och så får du visa för polisen var du varit, så får även sjukvårdspersonal göra, säger Jonas Eronen.
Om någon annan redan hjälper till, ska man gå vidare då?
– Det är alltid smakfullt att invänta polis och lämna namn och nummer, även du kan ju sitta på en oerhört viktig iakttagelse.
Som vittne har man rätt att använda nödvärn, det vill säga att använda hot eller våld i självförsvar – även när det gäller någon annans säkerhet.
Privatpersoner har även rätt att gripa den som gör sig skyldig till brott, om det är ett brott som har fängelse i straffskalan. Så snart som möjligt ska personen lämnas över till polis.
– Men man ska ju ha klart för sig att det kan bli farligt, ska man ingripa måste man veta vad man håller på med, säger Jonas Eronen.
Och har du väl blivit vittne – då är du skyldig att vittna vid en eventuell rättegång. Detta enligt den allmänna vittnesplikten i svensk lag.
"Många utredningar är beroende av vittnens iakttagelser", säger polisens Jonas Eronen.
Men man måste inte ingripa fysiskt för att vara behjälplig på en brottsplats.
– Många utredningar är beroende av vittnens iakttagelser, säger Jonas Eronen.
Avgörande bevisning kan komma från dina iakttagelser av platsen, registreringsplåtar på fordon, personers utseende, klädsel och flyktvägar – eller att du filmar med mobilen.
– Kritik mot allmänhet som filmar har ju handlat om när man filmat olyckor och lagt ut i sociala medier. Om du filmar en flyende gärningsman och ger materialet till polisen, utan att lägga ut i sociala medier – då har du gjort rätt.
I samband med förra veckans skjutningar inkom många larm till polisen från personer som hört skott eller smällar. Ska man alltid larma om man hör smällar?
– Ja, det kan man väl säga, om man inte kan koppla det till en naturlig orsak. Är det en tid och ett område där det inte ska smälla, då är det angeläget att höra av sig. Är det flera inringare som hört samma ljud kan det också hjälpa polisen att begränsa sökområdet.