Ultraljud
Rutinultraljudet görs mellan graviditetsvecka 17 och 20. Fram till vecka 20 växer alla barn lika snabbt och det går därför att se ganska exakt hur långt graviditeten är gången. Man kan på så sätt beräkna ett förlossningsdatum. Förutom det görs undersökningen för att kontrollera att barnets hjärta slår, att det inte har några synliga missbildningar, att det bara finns ett foster i livmodern och för att se hur moderkakan ligger.
– All fosterdiagnostik är frivillig, men blivande föräldrar söker mer information nu än för några år sedan. Får man bara ett ultraljud kan vissa uppleva det som orättvist när andra får fler tester, säger Sven-Åke Carlsson, överläkare vid Nordvästra Götalands kvinnoklinik, som har mycket erfarenhet av fosterdiagnostik.
Extra ultraljud
Om läkaren misstänker att något inte står rätt till med fostret görs fler ultraljud. I vissa landsting erbjuds alla gravida ett extra ultraljud runt vecka 33, och på en del mödravårdscentraler runtom i landet, där man har egna ultraljudsmaskiner, erbjuds ännu fler ultraljud. Under rutinultraljudet finns det ingen medicinsk anledning att ta reda på barnets kön - så vill man vara helt säker på att få veta det kan man betala för ett könsbestämmande ultraljud på en privat klinik. Det kostar vanligen runt en tusenlapp.
– Det har blivit vanligare i Sverige att man betalar för extra ultraljud, i många andra europeiska länder har det varit så länge. Mycket kretsar kring att man vill se mer av barnet, säger Sven-Åke Carlsson.
3D- och 4D-ultraljud
Med ny teknik kan man se fler dimensioner av fostrets kroppsdelar och organ, och det kan göras en mer grundlig anatomisk genomgång än vid vanligt 2D-ultraljud. Men det är fortfarande ovanligt att det erbjuds gratis. I de flesta landsting får man gå till en privat klinik och betala mellan 1 000 och 2 000 kronor.
– Det har inte visat sig finnas så mycket medicinsk nytta med att göra ett 3D- eller 4D-ultraljud i stället för det vanliga, så det finns ingen anledning att göra det som rutin, säger Sven-Åke Carlsson.
Kub-test
KUB står för Kombinerat ultraljud och blodprov och görs mellan graviditetsvecka elva och 14. Vid ultraljudet mäts en vätskespalt i fostrets nacke som också kallas nackuppklarning och förkortas NUPP. Det, tillsammans med mammans ålder och blodprovssvaret avgör sannolikheten för att barnet i magen har Downs syndrom eller någon annan kromosomförändring. Några landsting erbjuder alla gravida ett kub-test, men det vanligaste är att man erbjuds det över en viss ålder, oftast 35 år. I flera landsting kan man även få göra testet om man är väldigt orolig eller har kromosomförändringar i släkten.
– Kub-testet är enklare än ett fostervattensprov och utgör ingen risk för graviditeten. Men det kan vara svårt att hantera en sannolikhetssiffra. Om man får beskedet att det är en chans på hundra att barnet har en kromosomförändring, hur hanterar man det? Kanske tänker man att man har 99 gångers chans att få ett friskt barn, eller så blir oron stor och man vill gå vidare till ett fostervattensprov, säger Sven-Åke Carlsson.
Fostervattens- och moderkaksprov
Om sannolikheten för en kromosomförändring är större än en på tvåhundra erbjuds man ett fostervattenprov eller moderkaksprov. Fostervattensprov görs tidigast i vecka 15, genom att läkaren sticker in en tunn nål i livmodern och suger upp lite fostervatten som analyseras. Som ett alternativ, eller om det finns starka misstankar om vissa ärftliga sjukdomar eller en ärftlig kromosomförändring, görs i stället ett moderkaksprov eftersom det kan göras tidigare, redan vecka elva.
– Men riskerna med båda proverna är relativt stora, missfallsrisken är ungefär ett på hundra provtagningar, säger Sven-Åke Carlsson.
Besök på mödravårdscentralen
Under en normal graviditet besöker man mödravården mellan åtta och elva gånger, förstagångsföderskor går vanligtvis på fler kontroller än omföderskor. På mödravårdscentralen, mvc, kontrolleras hur barnet växer genom att magen mäts. Barnmorskan lyssnar på barnets hjärtljud, blodtrycket mäts och det tas regelbundna prover, på mamman. Det som kontrolleras är bland annat blodgrupp, blodvärde och blodsocker.
Kromosomavvikelser
Det finns tre kromosomavvikelser som man letar efter vid kub-test, fostervattensprov och moderkaksprov. Det är Downs syndrom, som ungefär 1 av 800 barn föds med i Sverige, och de mycket ovanligare, men också mycket allvarligare, Trisomi 13 och Trisomi 18.
Risken för en kromosomavvikelse ökar med mammans ålder, men trots att medelåldern för kvinnor som föder barn har stigit ordentligt de senaste decennierna är andelen nyfödda med Downs syndrom relativt konstant.
Källa: Vårdguiden.se, 1177.se och Landstinget Östergötland