Fler unga hoppar av gymnasiet

Att hoppa av skolan är en bra indikator på framtida arbetslöshet. Det säger Johnny Zetterberg, som arbetar vid Arbetsförmedlingens forskningsenhet.
– Unga som blev trötta på skolan för 40 år sedan kunde få okvalificerade jobb. Men de enklare jobben har försvunnit. Nu blir man arbetslös i stället.
Ungdomsarbetslösheten i Uppsala län är lägre än i riket, men ändå besvärande. Inte minst eftersom risken för att bli långtidsarbetslös ökar om man blir arbetslös som ung. I Uppsala var till exempel 16 procent av de elever som hoppade av skolan efter nian arbetslösa fem år senare.
– Det bli så kallade ärreffekter, blir man arbetslös tidigt så sitter det i lång tid framöver, säger Johnny Zetterberg.

Men problemet med den relativt höga arbetslösheten löses inte även om fler unga lyckas avsluta gymnasiet. Det säger Sven Sundin, som är utredare på Skolverket.
– Det är lite dystert, men det blir inte fler arbetstillfällen för att alla klarar gymnasiet. Det är svåra ekonomiska tider.
Däremot ökar varje person som går klart sin utbildning sina chanser att stå sig bättre i konkurrensen om jobb.
– Arbetslivet ställer högre krav, vi har lika många som avlägger doktorsavhandling varje år som vi hade som tog studenten i slutet av 50-talet. Så det är klart att man är bättre rustad om man har fullföljt sin utbildning, säger Sven Sundin.
Att få fler att gå klart skolan är ett prioriterat mål för den borgerliga alliansen i Uppsala. Men ändå har
andelen som fullföljer gymnasiet försämrats sedan alliansen kom till makten. 74 procent av Uppsalas 20-åringar hade i fjol fullföljt en gymnasieutbildning, att jämföra med 78 procent år 2006.
– Det är inte bra och det är vi medvetna om. Men det är orättvist att bara jämföra två år med varandra, man måste de se det över tid och då går det bättre vissa år och sämre andra, säger Mohamad Hassan (FP), som är ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden.

Han berättar att alliansen nu tar nya tag för att alla ungdomar som är i gymnasieåldern ska få en utbildning.
– Det kan handla om en gymnasieexamen, yrkesutbildning eller arbetsmarknadsutbildning. Men det kommer att ta tid att förverkliga, kanske tre år, säger han.
För att nå dit ska kommunen bland annat bli tuffare i utövandet av sitt uppföljningsansvar. Det vill säga hur man följer upp ungdomar under 20 år som hoppar av gymnasiet.
– Vi måste bli mer offensiva och punktmarkera dem som hoppar av för att få dem tillbaka i någon form av utbildning. Hårdrar man det måste man nästan åka hem och hämta dem, säger Mohamad Hassan.

Han lyfter fram ett par saker som redan görs. Studie- och yrkesvägledningen på gymnasiet har förstärkts till max 500 elever per studievägledare och kommunen driver ett projekt som kallas andra chansen, där elever som hoppat av skolan eller riskerar att hoppa av motiveras att plugga vidare.
Men Mohamad Hassans politiska motståndare Ulrik Wärnsberg (S) tycker inte att det finns någon anledning för alliansen att slå sig för bröstet.
– Det pågår bra saker, men inget som den politiska majoriteten kan ta åt sig äran av. Andra chansen var ett initiativ från tjänstemännen, inte från politikerna. Och 500 elever per studievägledare är precis vad Skolverket rekommenderar och kanske inte så ambitiöst.