Fler unga blir psykiskt sjuka

Psykiatrins hus i Uppsala  (bilden) som invigs på tisdag ska ge förutsättningar att ta emot fler patienter och ge dem bättre behandling. Enligt den senaste sammanställningen från Socialstyrelsen så ökar antalet patienter som söker vård för olika psykiska problem, både inom den öppna och den slutna vården. Sedan 2007 har antalet besök per tusen innevånare ökat från drygt 350 till strax över 400. Den största gruppen som behandlas är kvinnor i åldrarna 25 till 44 år. Utvecklingen i Uppsala län följer i stort den nationella trenden.
– Vad ökningen beror på är svårt att säga. Undersökningen är ett mått på hur många som fått vård. Inte om antalet som söker vård ökat. För att få svar på det måste vi göra en djupare undersökning, säger Emma Bergmark, utredare på Socialstyrelsen.

Depression och ångest är de diagnoser som ökar mest både inom sluten och öppen vård. Inom slutenvården är det kvinnor mellan 18 och 25 år som dominerar, men också unga män.
I Uppsala län har ökningen varit mer jämn.
– Vi har både män och kvinnor i den gruppen. De söker för ångest och depressioner och vissa neuropsykiatriska tillstånd som adhd, säger Åsa Hagberg som är divisionschef för Psykiatrin vid Akademiska sjukhuset.
Hon tror att en del av ökningen hänger samman med ungas livsomständigheter.
– Dagens unga har svårt att hitta struktur och en väg in i vuxenlivet. Valsituationerna är många samtidigt som det är svårt att få sysselsättning. Det kan göra att vissa mår dåligt. Det är inte hela förklaringen och vi har inte några fullständiga svar, säger hon.

Att färre yngre män än kvinnor söker vård kan bero på att kvinnor är bättre på att uttrycka sig och sina känslor. Män har en högre tröskel och kommer ofta i kontakt med psykvården när de ligger i riskzonen för missbruk.
Hur lyckas då psykiatrin i Uppsala län?
– Förhållandevis bra. Vi klarar kraven både för kömiljarden och vårdgarantin. Nittio procent av 18-åringarna får besök eller behandling inom 30 dagar. Efterfrågan på vård är hög och ökar för varje år, säger Åsa Hagberg.
Bristen på psykiatriker som varit stor inom landstinget har förbättrats. Bland annat genom internutbildning. Men det är svårt att rekrytera kompetent personal i hela landet.

Psykiatrin fick 3,7 miljarder extra under av regeringen åren 2007 till 2011 som en extra nationell satsning. Om det varit tillräckligt är oklart.
 - Kostnaderna för den specialiserade psykiatriska vården har inte ökat i samma takt som för primärvården. Vi har fått fler psykiatriker, men de är ojämnt fördelade i landet. De flesta finns i större städer som Stockholm, säger Emma Bergmark vid Socialstyrelsen.