Nu vill myndigheter och organisationer i Uppsala ta krafttag mot ungas attityder.
Resultaten från olika undersökningar talar sitt tydliga språk: cannabisplantan håller ställningarna. Medan tobaks- och alkoholbruket går ned, särskilt bland skolungdomar, ligger narkotikaanvändningen stabilt eller ökar något. Och bland narkotikan är cannabis det i särklass vanligaste preparatet.
I Uppsala svarade 35 procent av killarna och 20 procent av tjejerna, i åldersgruppen 16–34 år, att de någon gång testat hasch eller marijuana i landstingets enkät Hälsa på lika villkor 2012. För killarnas del är det klart högre än genomsnittet i landet som ligger på 24 procent.
– Det är en anmärkningsvärt hög siffra, för tittar vi på enkätsvaren hos skolungdomar så ligger Uppsala inte högre än andra kommuner. Nu säger svaren i den här enkäten inte något om när eller hur ofta man använt cannabis, det kan ju vara så att många studenter provat innan de flyttat hit. Och vilken spridning det har i studentvärlden vet vi inte i dag, säger Anna Haid, länsstyrelsens samordnare i förebyggande arbete mot alkohol, tobak och narkotika.
Magnus Hänström, chef på Uppsalapolisens gatulangningsenhet, tror att det snarare handlar om ett storstadsfenomen än ett studentfenomen.
– Det är i första hand en fråga om tillgänglighet och exponering. Missbruket sprider sig ofta socialt, där kontaktytorna och nätverken är större, säger han.
Cannabisplantan möts i dag av allt mindre hysch-hysch, både i populärkulturen och ungdomskulturen. Att man röker på är något som många pratar öppet om och ses allt mer som något naturligt. I Uppsala har attitydförändringarna märkts tydligt de senaste åren, det är alla ense om.
– Helt klart röker man mer öppet i dag. I skolorna är det inte alls lika undanskymt längre och man känner till vilka som håller på. För några år sedan pågick en normaliseringskampanj då det planterades cannabisplantor lite här och var utanför offentliga byggnader, säger Magnus Hänström.
– Det har avdramatiserats mer och mer, till exempel via sociala nätverk som Facebook och Instagram. Cannabisbruket skildras som en skön livsstil, säger Anna Haid.
Hon har varit med och drivit en ny utbildningskurs i cannabisförebyggande arbete vid Uppsala universitet, riktade till nyckelpersoner inom bland annat skolan, socialtjänsten och polisen. Deras uppgift blir sin tur att utbilda kolleger i hur de bättre ska föra samtalet med ungdomar. 25 personer utexaminerades nyligen från kursen.
Att gå direkt på de unga tror inte Anna Haid på.
– Många söker på nätet och kommer med argument som ingen riktigt bemöter, vi är urusla på det i dag. Så det gäller att rusta de vuxna först, menar hon.
De olika myndigheter och aktörer som för en kamp mot cannabisbruket har alltså misslyckats såväl när det gäller att pressa ned spridningen som att förändra ungdomars inställning.
I debatten hörs ofta argumentet att kampen förts för mycket med hjälp av skrämselpropaganda som fått motsatt effekt. Finns det någon anledning till självkritik här?
– Längre tillbaka kan man nog säga att man förde diskussionen lite snett. Ofta framställdes det som att några bloss marijuana alltid ledde till en spruta i armen, och så är det ju inte. Men det finns en ökad risk att man kan hamna i en sådan situation, det är fakta, säger Magnus Henström.
Nina Dahlman, på Centralförbundet för Alkohol- och narkotikaupplysningen (CAN), menar att det gäller att vara saklig i debatten och inte överdriva skadorna – samtidigt som de faktiska riskerna måste betonas.
– Jag är inte heller säker på att alla ungdomar är jätteliberala, som det ibland kan framställas i debatten. Men det finns en högljudd minoritet som ser det här som en viktig fråga, säger hon.