Fler studenter än på länge - Moderna språk en krisbransch
Uppsala universitet har lockat fler nya studenter än på länge. Allra störst har ökningen varit på civillingenjörsprogrammen, där även IT har återhämtat sig.
— Förra hösten började 480 studenter läsa till civilingenjör här i Uppsala. I år har vi över 600, så det är en rejäl ökning, säger Björn Gembert, utbildningsledare på den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten.
Och då handlar det inte om sökande utom om studenter som verkligen har infunnit sig när terminen började.
Sedan it-bubblan sprack har dataämnena varit något av en krisbransch med vikande söktryck. Men nu verkar det ha vänt. It som civilingenjörsprogram har ökat från 42 till 62 studenter jämfört med förra hösten. Däremot är det i stort sett lika kärvt som förut att locka studenter till datavetenskap, trots att alla behöriga kommer in.
— Varför det är så har jag svårt att förstå, säger Björn Gembert.
Det finns flera sådana paradoxer. Trots platsgaranti har kemiämnet bara lyckats sega sig upp lite till drygt 20 studenter. Däremot har studenterna på civilingenjörsprogrammets inriktning mot kemiteknik praktiskt taget fördubblats från 40 till 78 studenter på ett år.
Följer en rikstrend
En liknande paradox finns inom lärarutbildningarna. Många ungdomar vill bli lärare i naturvetenskap för yngre barn. Däremot är det lika hopplöst som förut att rekrytera blivande lärare i kemi och fysik på högstadiet och gymnasiet.
— Det här är inget unikt för Uppsala. Det är en rikstrend, säger utbildningsledare Thord Österberg.
Några andra tendenser: Läget har ljusnat i matematik som tidigare varit ett bekymmersamt område.
Det är oerhört populärt att bli lärare i historia, idrott och hälsa. Trots en väldig ökning av söktrycket har Uppsala universitet inte ökat antalet platser.
— Vi får se upp så vi inte utbildar till arbetslöshet, sägher Thord Österberg.
Kö till engelskan
I moderna språk var det kö till engelskan, där universitetet måste gallra bland ansökningarna. Däremot är det fortfarande dystert i andra moderna språk. Det är inte många som vill bli lärare i franska, spanska och tyska på högstadiet och gymnasiet. Thord Österberg tror att det är ett resultat av möjligheten att välja bort språk i gymnasieskolan.
— Intresset att bli lärare har ökat i hela landet, men ökningen är allra störst här i Uppsala. Ända sedan den nya lärarutbildningen infördes 2001 har vi haft cirka 700 förstahandssökande per år. Nu ökade den siffran plötsligt till 915, och det är givetvis mycket glädjande, säger Thord Österberg.
Så jobbar vi med nyheter